Rösta AFS- SD och Fröken Snusk är en obildad lekstuga som aldrig kan rädda Sverige

Ledarredaktionen Henrik Sundin: När Fröken Snusk och Jimmie Åkesson nu släpper den gemensamma låten ”Så länge som mitt hjärta slår” är det inte bara ett musikaliskt experiment. Det är det slutgiltiga beviset på att Sverigedemokraterna har övergivit varje ansats till att vara ett konservativt, nationalistiskt parti. I stället har de blivit ett obildat (kanske alltid varit), progressivt spektakel där gränserna mellan politik och billig underhållning raderats ut.

Låten, som enligt producenten Rasmus Gozzi är en mix av epadunk och svensk folkmusik, ska premiärspelas på SD:s valmöte i Göteborg den 12 augusti. Där gästar den maskerade epadunk-artisten också Åkessons nystartade dansband Åkezzonz. Textrader som ”så länge som hjärtat slår, bom, bom, bom så är vi gul och blå” och ”gimmie, gimmie, gimmie, Jimmie, Jimmie, Jimmie” är inte bara pinsamma – de är symptomatiska. Här har partiledaren för det parti som en gång utgav sig för att försvara nation, kultur och allvar låtit sig sugas in i densamma ytliga, sexualiserade och anti-intellektuella kultur som Fröken Snusk representerar.

Från nationalism till lekstuga

Bakgrunden är talande. När Fröken Snusk avbokades från Karl-Oskardagarna i Växjö med hänvisning till att festivalen ville vara politiskt obunden, utbröt storm. Kulturminister Parisa Liljestrand kallade det märkligt, Åkesson själv ropade om “pinsamt och andefattigt”. Men det verkligt pinsamma är inte avbokningen – det är att SD över huvud taget har gjort sig beroende av en artist vars hela varumärke bygger på vulgära texter och anonym maskerad.

Ett konservativt nationalistiskt parti skulle ha hållit distansen till den sortens kultur. Det skulle ha värnat allvar, bildning och kulturell resning. I stället har Jimmie Åkesson, som en gång spelade i rockbandet Bedårande Barn, nu startat ett dansband och bjudit in epadunkens drottning som gästartist. Det är inte strategi. Det är kapitulation inför det progressiva underhållningssamhället där allt ska vara roligt, lättviktigt och utan krav på substans.

Progressivism i gul och blå förklädnad

De som fortfarande tror att SD är ett konservativt alternativ har inte sett verkligheten. När partiledaren själv ställer sig på scen med Fröken Snusk och sjunger om hur hjärtat slår i gul och blått, då är det inte nationalism. Det är en lekstuga. Det är samma logik som fått partiet att mjuka upp sig i fråga efter fråga, att prioritera mediedramaturgi framför principer och att behandla politik som ett underhållningsprogram.

Fröken Snusk har alltid varit en produkt av den progressiva ytligheten – anonym, provocerande och kommersiell. Att Jimmie Åkesson nu frivilligt kliver in i den världen visar att SD inte längre har några ambitioner att vara något annat än just det: ett parti som jagar likes, streams och tillfällig uppmärksamhet i stället för att bygga något bestående.

Medan Jimmie Åkesson dansar epadunk med Fröken Snusk och förvandlar SD till en progressiv underhållningsshow, fortsätter Gustav Kasselstrand och Alternativ för Sverige att stå för det som en gång var självklart: verklig nationalism, kulturell resning och konservativa principer utan kompromisser. Han är det tydligaste alternativet för alla som tröttnat på lekstugan och vill ha ett parti som sätter Sverige och det svenska först – utan masker, utan billiga hits och utan att sälja ut allvaret för en stunds medial uppmärksamhet. För nationalister och konservativa som fortfarande menar allvar är valet enkelt.

Den som fortfarande inte ser detta kommer aldrig att se det. För den som vill ha ett verkligt national-nationalistiskt alternativ, utan lekstuga och utan epadunk, finns bara ett rimligt val kvar – AFS.

Sverige behöver återställa det traditionella äktenskapet, könsroller, barnafödande på minst ersättningsnivån 2,1 per kvinna och ett politisk ledarskap som omfamnar bildning istället för sekulariserad osedlighet. Åkesson och SD är bevisligen inte intresserade av detta.

Den 13 september går Svenskarna till valurnorna, rösta på ett annat alternativ, Ett Alternativ för Sverige.

Chefredaktör Henrik Sundin