Kontantuttag blir dyrare när avgifter införs i hundratals automater
Att ta ut kontanter har länge varit en självklar och kostnadsfri tjänst för svenska bankkunder. Nu förändras den bilden när företaget Kontanten, som driver över 400 uttagsautomater runt om i landet, har infört avgifter för kontantuttag. Beslutet innebär att kunder från och med slutet av maj måste betala mellan 15 och 25 kronor beroende på hur mycket pengar de tar ut. Ett uttag på mellan 100 och 200 kronor kostar 15 kronor, medan uttag upp till 1 000 kronor kostar 20 kronor. För belopp mellan 1 100 och 2 000 kronor är avgiften 25 kronor, enligt SvD.
För många svenskar kommer beskedet som en överraskning. Avgifter för kontantuttag är vanliga i flera andra länder, men har hittills varit ovanliga i Sverige. Reaktionerna har därför varit starka, inte minst bland äldre personer och människor som fortfarande använder kontanter i vardagen. Kritiker menar att det känns orimligt att behöva betala för att få tillgång till sina egna pengar, särskilt i en tid då myndigheter samtidigt rekommenderar hushållen att ha kontanter hemma som en del av sin krisberedskap.
Bakgrunden till avgifterna är enligt Kontanten de ökande kostnaderna för att driva och underhålla uttagsautomater. Företaget pekar på att ersättningen per kontantuttag varit i stort sett oförändrad under de senaste två decennierna, medan kostnaderna för värdetransporter, säkerhet, service, hyror och kontanthantering har stigit kraftigt. Samtidigt har användningen av kontanter minskat betydligt. Antalet uttag i Kontantens automater har sjunkit från omkring 15,5 miljoner år 2017 till knappt sju miljoner förra året, vilket har gjort verksamheten allt svårare att få lönsam.
Företaget menar att avgifterna är nödvändiga för att säkerställa att uttagsautomater kan finnas kvar även i framtiden. Om intäkterna inte täcker kostnaderna riskerar alternativet att bli färre automater och sämre tillgång till kontanter, särskilt på mindre orter. Samtidigt väcker utvecklingen en större samhällsdebatt om vem som egentligen ska bära kostnaden för den svenska kontantinfrastrukturen. Kontanter betraktas fortfarande av många som en viktig del av samhällets beredskap vid kriser, strömavbrott och tekniska störningar, men användningen minskar stadigt i takt med att digitala betalningar blir allt vanligare.
Det är dock viktigt att notera att avgifterna endast gäller Kontantens automater. Konkurrenten Bankomat, som har ett större nätverk av automater och stöd från flera storbanker, erbjuder fortfarande avgiftsfria uttag. För svenska konsumenter innebär förändringen därför att valet av uttagsautomat kan få större betydelse än tidigare. Frågan är samtidigt om Kontantens beslut är början på en bredare utveckling där kostnaden för att hantera kontanter i allt större utsträckning flyttas över till användarna själva.
