Kriget i Mellanöstern kan utlösa matkris i Afrika – migrantströmmar mot Europa

Kriget i Mellanöstern har under våren 2026 eskalerat till en nivå som hotar inte bara regionen själv utan hela den globala försörjningskedjan. Konflikten, som nu involverar direkta konfrontationer kring Iran, Israel och Houthi-milisen i Jemen, har satt igång en kedjereaktion. Störningar i Hormuzsundet och Röda havet har redan drivit upp olje- och fraktpriser kraftigt. För Afrika – en kontinent som redan brottas med hunger, konflikter och ekonomisk instabilitet – kan effekterna bli förödande: en ny matkris som i sin tur riskerar att skapa ännu större migrantströmmar norrut mot Europa.

Hur kriget stör matförsörjningen globalt och i Afrika

Mellanöstern är en kritisk passage för världshandeln. Nästan 20 procent av världens oljeexport passerar genom Hormuzsundet, och en stor del av den globala gödselproduktionen (särskilt urea och ammoniak) kommer från Gulfstaterna. När fartygen tvingas undvika både Hormuz och Bab el-Mandeb-sundet i södra Röda havet på grund av attacker och säkerhetsrisker, blir alternativet den långa omvägen runt Afrikas sydspets vid Kap Good Hope.

Detta leder till:

• Kraftigt höjda energipriser som slår mot hela transportkedjan.
• Dyrare och försenad gödsel precis innan den viktiga planteringssäsongen i stora delar av Afrika.
• Ökade fraktkostnader för import av spannmål, mat och humanitär hjälp.

Enligt FN:s livsmedelsprogram (WFP) och FAO kan dessa störningar leda till att tiotals miljoner fler människor hamnar i akut matosäkerhet under 2026. Särskilt utsatta är länder i subsahariska Afrika och Nordafrika, som Sudan, Somalia, Etiopien, Kenya och Egypten. Många av dessa nationer är starkt beroende av importerad gödsel och spannmål, och de långsammare och dyrare leveranserna förvärrar en redan pressad situation.

I Sudan har störningarna i Röda havet gjort att humanitärt bistånd som normalt tar en till två veckor nu kan ta flera månader. Mat- och medicinpriserna har skjutit i höjden samtidigt som landet befinner sig i ett brutalt inbördeskrig. I Östafrika riskerar småbönder att inte kunna gödsla sina grödor, vilket leder till lägre skördar och ännu högre matpriser på lokal marknad.

Från matkris till ökad migration

Historien visar ett tydligt samband: när hunger och ekonomisk desperation sprider sig i Afrika ökar trycket på migration norrut. Sahel-regionen och Östafrika har redan under senare år sett rekordstora strömmar av migranter som försöker ta sig över Medelhavet till Europa. En ny matkris skulle förstärka denna trend dramatiskt.

När familjer inte längre kan försörja sig genom jordbruket eller när matpriserna dubblas på kort tid väljer allt fler den farliga resan över havet. Många kommer redan från områden som drabbats hårt av klimatförändringar, konflikter och tidigare globala chocker, som spannmålsbristen efter Ukraina-kriget. En ny chock från Mellanöstern kan bli den utlösande faktorn som får antalet båtar över Medelhavet att öka kraftigt igen – med risk för tusentals dödsfall till havs och ökad belastning på Europas gränser och mottagningssystem.

Europas ledare har redan sett varningssignalerna. Ökade migrantankomster från Libyen och Tunisien under 2025 kopplades delvis till ekonomisk instabilitet i Nord- och Östafrika. En fullskalig matkris riskerar att multiplicera dessa siffror. Dessutom kan instabiliteten sprida sig till Nordafrika, där länder som Egypten redan hanterar valutakriser och minskade intäkter från Suezkanalen.

Kriget i Mellanöstern är inte längre en regional angelägenhet. Det är en global kris som redan nu hotar miljontals människors överlevnad i Afrika. Utan snabba och effektiva insatser riskerar vi en perfekt storm av matbrist, ekonomisk kollaps och en ny våg av desperation som sveper norrut mot Europas kuster. Hunger känner inga nationsgränser – den driver människor att röra sig, oavsett hur farligt det är. Nu är det upp till världssamfundet att agera innan det är för sent.