Amerikanska företag hjälpte till att bygga Kinas digitala övervakning
Kinas övervakningssystem har ofta beskrivits som ett unikt uttryck för auktoritär kontroll — ett nät av kameror, algoritmer och ansiktsigenkänning som övervakar miljontals medborgare. Men nya avslöjanden visar att denna digitala kontrollstat inte växte fram i isolation. Grunden till övervakningsmaskineriet byggdes med hjälp av amerikanska företag och statliga exportprogram.
En granskning av Associated Press (AP) avslöjar att amerikanska teknikjättar och leverantörer med koppling till försvarsindustrin har sålt avancerad mjukvara, biometriska system och halvledarteknologi till kinesiska statliga bolag — trots åratal av officiella exportrestriktioner. Enligt AP har USA:s regering dessutom i vissa fall möjliggjort dessa affärer genom att godkänna exportlicenser och uppmuntra “teknologiskt samarbete” mellan amerikanska och kinesiska företag, skriver AP.
Biometrins mörka baksida
Vid sidan av chip och datorkomponenter handlar mycket av exporten om biometrisk övervakning — kameror och sensorer som skannar ansikten, mäter gångmönster och identifierar individer i realtid. Dessa teknologier, ursprungligen utvecklade för säkerhet och detaljhandel, har absorberats in i Kinas så kallade “Public Security Network” – ett system som påstås värna trygghet men i praktiken fungerar som ett ständigt övervakande öga över befolkningen.
I regionen Xinjiang har denna teknik använts för att kartlägga och kontrollera den uiguriska befolkningen. Ansiktsigenkänning, digital profilering och övervakning av mobiltelefoner används där för att identifiera, spåra och internera människor. Enligt AP:s granskning har amerikansk hårdvara från flera företag, bland annat sensor- och chipproducenter, påträffats i kinesiska anläggningar som används för denna typ av massövervakning, enligt AP artikeln, “Silicon Valley enabled brutal mass detention and surveillance in China”.
Ogenomskinliga affärsflöden
Rapporter från både NGON:s C4ADS (Center for Advanced Defense Studies) visar hur dessa leveranser ofta skett indirekt – via dotterbolag, mellanhänder eller så kallade “shell”-distributörer som döljer varifrån tekniken egentligen kommer. Genom att byta produktnamn eller låta underleverantörer stå som exportörer kunde amerikanska komponenter fortsätta nå kinesiska myndigheter även efter att exportförbud införts. I vissa fall skedde exporten inom ramen för statligt sanktionerade program för “tekniskt samarbete” mellan USA och Kina, skriver C4ADS i artikeln Supports New York Times Investigation To Identify Banned Nvidia Chips in China” (August 5 2024) och i artikeln “A Blueprint for National Security Due…” (March 2022)
En moralisk och strategisk paradox
Samtidigt som Washington offentligt fördömer Kinas människorättsbrott och varnar för “digital auktoritarism”, har många amerikanska myndigheter och företag betraktat Kina som alltför lönsamt för att ignorera. Enligt AP:s granskning har teknikindustrins lobbyorganisationer spenderat hundratals miljoner dollar på att motverka exportbegränsningar mot Kina — och därmed skydda sin tillgång till den kinesiska marknaden, enligt AP.
Resultatet är en djup moralisk paradox: amerikanska skattepengar finansierar försvars- och underrättelseprogram för att motverka kinesiskt inflytande, samtidigt som amerikanska företag förser Peking med den teknologi som möjliggör massövervakning. En människorättsorganisation beskrev det som ett “strategiskt självmål av historiska proportioner” — ett system där profit och geopolitik vävs samman på bekostnad av mänskliga rättigheter, skriver Democracia Participativa.
Växande krav på ansvar
Forskare och rättsorganisationer kräver nu hårdare reglering. De vill se tydligare ansvar för företag vars produkter kan användas till repression, samt full transparens i teknologiska handelsflöden mellan USA och Kina.
Ett exempel är Ben Green (forskningsledare) som i artikeln “The Contestation of Tech Ethics: A Sociotechnical Approach to Technology Ethics in Practice” argumenterar för att teknikaktörer måste ställas till svars och att nuvarande etik-ramverk ofta är otillräckliga för att hantera global övervakning.
Om inga sådana åtgärder vidtas, menar kritikerna, riskerar västvärlden att undergräva sina egna värderingar. Den teknik som skapades för innovation och säkerhet har i stället blivit en byggsten i ett globalt övervakningssystem — där gränsen mellan demokrati och diktatur blir allt svårare att urskilja.
