Prenumerera
Prenumerera
By Simon Dawson / No 10 Downing Street - Prime Minister Keir Starmer visits China, CC BY 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=185785605
29/01/2026. Beijing, China. Prime Minister Keir Starmer meets China’s President Xi Jinping for a bilateral meeting at the Great Hall of the People. Picture by Simon Dawson / No 10 Downing Street

Kina under Xi Jinping: Medveten återgång till konservativa familjevärderingar

Under Xi Jinpings ledarskap har den kinesiska staten på ett allt tydligare sätt styrt om sin familjepolitik. Från att under tidigare decennier ha betonat kvinnors deltagande i arbetslivet och formell jämställdhet har retoriken och åtgärderna skiftat mot att återupprätta traditionella familjevärden, uppmuntra äktenskap och öka barnafödandet. Skiftet är i första hand drivet av en akut demografisk kris, men det har också fått tydliga ideologiska och kulturella konsekvenser.

Bakgrunden är dramatisk. Efter decennier av enbarnspolitik och senare tvåbarnspolitik har födelsetalen fallit till historiskt låga nivåer. Samtidigt har antalet registrerade äktenskap rasat. Från toppen kring 2013 har giftermålen mer än halverats och nådde 2024 sin lägsta nivå sedan mätningarna började. Unga kineser, särskilt högutbildade kvinnor i städerna, skjuter upp eller avstår helt från äktenskap och barn. Orsakerna är både ekonomiska – höga boendekostnader, osäker arbetsmarknad och dyrt barnafödande – och kulturella, med växande motstånd mot traditionella könsroller.

Xi Jinping har svarat med en explicit uppmaning till en “ny kultur av äktenskap och barnafödande”. I tal till All-China Women’s Federation har han understrukit att kvinnor ska spela sin “unika roll” i att föra vidare nationens traditionella dygder, bygga goda familjetraditioner och bidra till social stabilitet. Harmoniska familjer beskrivs som grunden för nationell förnyelse. Retoriken har blivit märkbart mer patriarkal än under tidigare generationers ledare. Samtidigt har den politiska toppen blivit mer mansdominerad: 2022 saknade politbyrån för första gången sedan 1997 kvinnliga ledamöter.



Konkreta åtgärder har följt. Myndigheterna har riktat in sig på det de kallar “extrem feminism” och innehåll som anses skapa könsantagonism eller sprida “äktenskapsrädsla” och “fertilitetsångest”. Cyberspace Administration of China har genomfört kampanjer mot onlineinnehåll som avråder från äktenskap eller barnafödande. Feministiska grupper på plattformar som Douban har stängts, konton på Weibo har bannlysts och aktivister har fått sina kanaler raderade. Samtidigt tolereras eller tillåts i högre grad manliga online-rörelser som kritiserar feminism.

På familjerättens område infördes 2021 en obligatorisk kylperiod vid skilsmässa, vilket gör det svårare och långsammare att skiljas. Lokala tjänstemän ringer kvinnor i fertil ålder, ibland via deras föräldrar, för att fråga om äktenskaps- och barnafödandeplaner. Ekonomiska incitament – barnbidrag, subventionerad barnomsorg och lättnader för flerbarnsfamiljer – har införts på många håll, samtidigt som propagandaapparaten lyfter fram moderskap och familjeliv som samhällsinsatser.

Trots dessa insatser har trenden inte vänt. Äktenskaps- och födelsetalen fortsätter att falla, och många unga kvinnor uttrycker öppet motstånd mot att underordna sina liv statens demografiska mål. Kvinnors arbetskraftsdeltagande har också minskat. Kritiker, både inhemska och utländska, ser utvecklingen som en medveten återgång till mer traditionella och patriarkala ideal, där kvinnors rättigheter underordnas nationella mål. Regeringen å sin sida framställer det som nödvändigt för social stabilitet och landets framtid.

Det som utspelar sig i Kina är därför inte bara en befolkningspolitisk kampanj. Det är ett ideologiskt vägval där staten aktivt försöker forma hur människor ser på äktenskap, könsroller och familj – med blandade resultat och betydande motstånd från den generation som förväntas bära bördan.