Riksdagen skärper kraven för grundlagsändringar – kan göra det svårare att lämna EU

Riksdagen röstade den 4 november 2026 igenom ändringar i regeringsformen som från den 1 april 2027 gör det betydligt svårare att ändra Sveriges grundlagar. Beslutet, som var det andra och avgörande i processen för det vilande grundlagsförslaget, innebär att det andra riksdagsbeslutet efter ett mellanliggande val kräver minst två tredjedelar av ledamöterna – det vill säga minst 233 av 349 – i stället för enkel majoritet som tidigare.

Förslaget antogs med 284 röster mot 61. Sverigedemokraterna var det enda partiet som röstade emot. Övriga partier stödde ändringarna, som regeringen motiverar med behovet av ett starkare skydd för demokratin och domstolarnas oberoende. Bland annat ska domstolsadministrationen ledas av en styrelse där majoriteten är domare, och myndigheter under regeringen ska inte längre kunna utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet.

Från enkel majoritet till två tredjedelar

Hittills har en grundlagsändring krävt två likadana beslut i riksdagen med ett val emellan, båda med enkel majoritet. Från april 2027 gäller:

• Första beslutet (att anta förslaget som vilande): minst hälften av ledamöterna (175).
• Andra beslutet efter valet: minst två tredjedelar (233).

Det innebär att 117 ledamöter kan blockera en ändring även om alla övriga röstar för. Samma skärpta regler gäller för huvudbestämmelserna i riksdagsordningen.

EU-medlemskapet i grundlagen

Sveriges medlemskap i EU är inskrivet i 1 kap. 10 § regeringsformen: ”Sverige är medlem i Europeiska unionen.” Bestämmelsen infördes 2011. Ett utträde ur EU skulle därför med stor sannolikhet kräva en ändring av denna grundlagsbestämmelse – något som nu blir avsevärt svårare att genomföra.

FrihetsNytt och flera kritiker, bland annat juristen Gunilla Edelstam, har varnat för att de nya reglerna riskerar att låsa fast Sverige i EU. Även om en majoritet av väljarna och en riksdagsmajoritet skulle vilja lämna unionen kan en minoritet på drygt en tredjedel stoppa nödvändiga grundlagsändringar. Socialdemokraterna har i dag 99 mandat och skulle därmed bara behöva stöd från ytterligare 18 ledamöter för att blockera framtida förändringar.

SD:s Oscar Sjöstedt sade under debatten: ”I praktiken innebär det att riksdagen nu fryser grundlagen som den ser ut i dag, 2026.” Partiet har också kritiserat att frågan om EU-medlemskapet och det skärpta ändringskravet inte behandlades separat från förslaget om domstolarnas oberoende.

Bred politisk uppslutning – och invändningar

Regeringen och flertalet partier ser de nya reglerna som ett sätt att stärka det institutionella skyddet för Sverige som demokratisk rättsstat. Konstitutionsutskottet rekommenderade ja, medan SD reserverade sig och menade att det nuvarande systemet redan ger grundlagarna tillräckligt skydd och att de skärpta kraven kan hindra nödvändiga framtida ändringar.

Första beslutet om det vilande förslaget togs den 1 oktober 2025. Onsdagens omröstning var den avgörande. Ändringarna träder i kraft den 1 april 2027.

Beslutet har väckt debatt om balansen mellan stabilitet i grundlagen och folkstyrets möjlighet att förändra den. För dem som vill se ett framtida EU-utträde – eller andra genomgripande förändringar av regeringsformen – har tröskeln nu höjts markant.