Studentkravaller – Fischers Great Wave: När skulden och priserna når toppen

Tiotusentals studenter gick ut på gatorna. De satte eld på utbildningsministeriet, attackerade banker (bland annat Raiffeisen) och vält soptunnor, kastade sten mot polisen och slog sönder skyltfönster. Polisen svarade med tårgas och vattenkanoner. Protesterna spred sig till Elbasan och Shkodër. En student (Lora) kallade det en revolution och sa att de inte slutar förrän premiärminister Edi Rama avgår. Demonstranterna ser inte oppositionen som alternativ. Utlösande faktorer inkluderar missnöje efter Ramas fjärde mandatperiod (maj förra året), anklagelser om korruption och planer på ett lyxresort längs sydkusten med Jared Kushner-koppling (nu i rättsliga tvister). Det är en del av en bredare europeisk studentvåg (Frankrike, Belgien, Italien, Serbien) mot utbildningsbrister och levnadsvillkor.

David Hackett Fischers The Great Wave

Fischers bok beskriver långa “price revolutions” (prisförändringsvågor) i europeisk historia sedan medeltiden. Varje våg börjar i en period av jämvikt och välstånd, följs av stigande priser/inflation, ökande ojämlikhet, fallande reallöner för de flesta, växande offentlig skuld (staten spenderar mer än den tar in), politisk oordning och till slut en kris: revolution, krig, demografisk kontraktion eller kollaps. Efter krisen kommer en ny jämvikt med mer stabila priser. Han identifierar fyra sådana vågor; den fjärde började kring 1890-talet och pågick fortfarande när boken skrevs (1996). Kännetecken nära toppen: hög inflation, skuldökning, instabilitet och social oro.

Albaniens studentkaos passar mönstret: höjda utbildningskostnader och bristande stöd (inflationstryck på ungas kostnader), korruption och ojämlikhet, plus ett lyxprojekt som symboliserar elitens prioriteringar. Unga ser dåliga utsikter efter examen – klassiskt när reallöner och möjligheter inte hänger med prisökningar. Fischer pekar på att sådana toppar historiskt ofta leder till våldsamt missnöje när skuldsättning och inflation är höga.

Frankrike och västvärldens skuldsättning

I Frankrike har student- och skolprotester (krav på fler lärare, mindre klasser, bättre lokaler) pågått med våld och gripanden – också kopplat till utbildnings- och levnadskostnader. Frankrike har hög statsskuld (historiskt en faktor i den franska revolutionen under en tidigare price revolution, där offentlig skuld tredubblades på kort tid). Generellt i västvärlden är statsskulderna höga efter år av låga räntor, pandemiutgifter och inflationstoppar. Fischer argumenterar att när skulden och inflationen är på topp ökar risken för oro, eftersom staten pressas fiskalt samtidigt som ojämlikheten växer och folk förlorar förtroende. Albaniens upplopp är ett lokalt exempel; liknande spänningar syns i andra europeiska studentprotester. Historiskt har sådana vågor inte alltid slutat i revolution, men de har ofta skapat politisk instabilitet när jämvikten brister.

Detta är en historisk parallell, inte en förutsägelse. Fischer understryker att vågorna inte är strikta cykler och att utgången beror på hur stater och samhällen hanterar trycket.