Prenumerera
Prenumerera

Ledare: En rättsstat existerar bara när Myndigheter är seriösa

Henrik Sundin: Ledarredkationen: När rikspolischef Petra Lundh publicerar bilder där hon deltar i Prideparaden och samtidigt skriver på polisens officiella instagramsida att hon går ”för allas självklara rätt att vara den man är och älska den man vill” uppstår en principiellt viktig fråga. Ska inte statens och myndigheternas opartiskhet.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är image.png

Polisen är en av samhällets mest betydelsefulla myndigheter. Dess uppdrag är att upprätthålla lag och ordning, skydda medborgarna och behandla alla lika inför lagen. Just därför måste polisens högsta chef vara särskilt varsam med vilka manifestationer hon väljer att delta i i sin officiella roll.

Pride alltid varit en rörelse som velat underminera den traditionella ordning som höll ihop väst världen i årtusenden. Många politiska partier, aktivistorganisationer och intressegrupper använder Pride som en arena för opinionsbildning.

När rikspolischefen deltar officiellt riskerar därför Polismyndigheten att uppfattas som en aktör som ansluter sig till en viss samhällsideologi. Det kan undergräva förtroendet hos de medborgare som inte delar rörelsens alla värderingar men ändå har rätt att känna att polisen företräder dem på samma villkor.

Det handlar inte om att ifrågasätta någon människas lika värde eller rättigheter. Sverige har sedan länge ett starkt rättsligt skydd mot diskriminering, och polisen ska naturligtvis skydda alla människor oavsett sexuell läggning eller könsidentitet. Men det är en avgörande skillnad mellan att tillämpa lagen opartiskt och att offentligt delta i en politiskt laddad manifestation.



Principen är densamma oavsett vilken rörelse det gäller. Om rikspolischefen officiellt skulle delta i demonstrationer arrangerade av miljörörelsen, en facklig organisation, en religiös grupp eller en invandringspolitisk kampanj skulle många med rätta ifrågasätta myndighetens opartiskhet. Samma princip bör gälla här.

Förtroendet för rättsstaten bygger på att myndigheter inte bara är neutrala utan också uppfattas som neutrala. Den som möter polisen ska inte behöva fundera över vilka värderingar eller ideologiska rörelser polisledningen identifierar sig med. Medborgaren ska kunna känna sig trygg i att lagen tillämpas lika för alla.

I en tid när samhällsklyftorna ökar och tilliten till offentliga institutioner prövas behövs ett tydligare fokus på myndigheternas kärnuppdrag. Rikspolischefens främsta uppgift är att leda arbetet mot den organiserade brottsligheten, minska skjutningarna, bekämpa bedrägerier och stärka tryggheten i hela landet. Det är där allmänhetens förväntningar ligger.

Polisen ska självklart skydda Prideparader, liksom demonstrationer med andra budskap. Den ska försvara varje människas grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Men att skydda en manifestation är inte samma sak som att delta i den.

En rättsstat blir starkare när dess institutioner håller en tydlig professionell distans till politiska och ideologiska rörelser. Den principen är värd att försvara – inte för att begränsa någon människas frihet, utan för att säkerställa att staten förblir hela folkets stat.