Dousa: ”En muslim kan vara lika svensk som Åkesson”

En debatt om svensk identitet och religion har blossat upp efter uttalanden från Denice Westerberg, ordförande för Sverigedemokraternas ungdomsförbund Ungsvenskarna. I en intervju med Aftonbladet sade Westerberg att det inte går att vara både troende muslim och svensk samtidigt. Hon motiverade uttalandet med att hon anser att många islamiska värderingar står i konflikt med svenska värderingar och uttryckte samtidigt en oro över vad hon beskriver som en växande islamisering av Sverige.

Uttalandet har mötts av kraftig kritik från flera företrädare inom Tidösamarbetet. Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) avfärdar Westerbergs resonemang och menar att hennes syn på svenskhet är exkluderande. I en intervju med Aftonbladet kallar han uttalandet för ”osvenskt” och framhåller att en person kan vara både praktiserande muslim och svensk. Dousa understryker att en muslim i Sverige ska kunna vara ”precis lika svensk som Jimmie Åkesson” och menar att uttalandet tydligt visar att Moderaterna och Sverigedemokraterna inte delar samma syn på svensk identitet.

Även statsminister Ulf Kristersson har tagit avstånd från Westerbergs uttalande. Han beskriver det som självklart att en person kan vara både svensk och muslim och betonar att religiös tro inte utesluter nationell tillhörighet. Enligt Kristersson finns det många människor i Sverige som samtidigt identifierar sig som svenskar och som utövar sin muslimska tro.

Debatten aktualiserar en fråga som länge varit omstridd i svensk politik: vad det innebär att vara svensk. För Moderaterna handlar svenskhet i hög grad om medborgarskap, språk, laglydnad och deltagande i samhällsgemenskapen. Dousa har tidigare argumenterat för att svensk identitet måste vara öppen för människor som kommer från andra länder och som gör Sverige till sitt hem. Han har själv kritiserat synsätt som lägger alltför stor vikt vid etnicitet eller härkomst när svenskhet definieras.

Samtidigt har Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson tidigare uttryckt tveksamhet till om en aktivt troende muslim kan betraktas som svensk. I en SVT-dokumentär sade han att han har svårt att se hur en person som sätter islam främst i livet samtidigt kan vara svensk, något som också bidragit till den pågående diskussionen om relationen mellan religion, kultur och nationell identitet.

Den senaste ordväxlingen visar att frågan om svenskhet fortfarande är en tydlig skiljelinje mellan Moderaterna och Sverigedemokraterna. Medan Dousa och Kristersson betonar en inkluderande syn på nationell identitet, argumenterar företrädare inom SD för att svenskhet är nära förknippad med kulturella värderingar som de menar inte alltid är förenliga med islam. Debatten väntas därför fortsätta inför valrörelsen 2026.