Anglikansk biskop i Jerusalem: Blivit spottad på av Israeler
I ett uppmärksammat samtal med Tucker Carlson riktas strålkastarljuset mot en ofta förbisedd grupp i Mellanösternkonflikten: de historiska kristna samfunden i det heliga landet. Genom intervjuer med bland andra den anglikanske ärkebiskopen av Jerusalem, Hosam Naoum, tecknas en bild av en snabbt försämrad situation präglad av befolkningsminskning, religiös extremism och politisk utsatthet. Samtalet ifrågasätter etablerade västerländska narrativ och lyfter fram en verklighet där kristna i regionen kämpar för sin överlevnad mitt i ett våldsamt och polariserat landskap.
Ärkebiskop Hosam Naoum – identitet och historisk kontinuitet
I intervjun ger Hosam Naoum en personlig och historiskt förankrad skildring av sin identitet och sitt uppdrag. Han är född i Nasaret, Jesu hemstad, i Galiléen, och hans far var snickare – en detalj han själv lyfter fram som symboliskt laddad. Naoum är israelisk medborgare men identifierar sig som palestinier, och betonar att han tillhör en kristen närvaro i regionen som sträcker sig över två årtusenden. För honom är de lokala kristna inte en minoritet i modern mening, utan ursprungsbefolkningar vars rötter föregår både dagens nationalstater och konflikter.
En snabbt krympande kristen befolkning
Naoum beskriver hur den kristna befolkningen i det heliga landet befinner sig i en tydlig nedåtgående spiral. Den första stora brytpunkten kom i samband med Israels grundande 1948, följd av ytterligare omfattande fördrivning efter kriget 1967. Många kristna tvingades fly och lever i dag som flyktingar, bland annat i Libanon. I Betlehem, kristendomens kanske viktigaste stad, har antalet kristna enligt Naoum minskat dramatiskt – från omkring 100 000 för cirka 50 år sedan till under 30 000 i dag. Denna utveckling beskrivs inte som frivillig migration, utan som ett resultat av politiskt tryck, våld och osäker framtid.
Trakasserier, extremism och attacker mot kyrkor
En central del av intervjun handlar om vardagliga trakasserier och religiöst motiverad extremism. Naoum vittnar om att han personligen flera gånger har blivit spottad på i Jerusalems gator av religiösa extremister när han burit sitt kors och sin prästdräkt.
“Sometimes, if I am wearing my cross and my cassock, I could be spat at, säger biskop Naoum. Han menar att det är de israeliska bosätter grupperna som är värst kring detta beteende.
Han beskriver också skadegörelse mot kyrkor samt handlingar som han kallar ”skamliga”, utförda direkt framför kyrkors entréer. Enligt Naoum finns det grupper som öppet talar om att ”rena” Jerusalem från kristna, något han menar utgör ett direkt hot mot stadens religiösa mångfald och historiska identitet.
Begränsningar av religionsfriheten vid kristna högtider
Ärkebiskopen riktar skarp kritik mot israeliska myndigheters agerande vid kristna högtider. Under påsken inför den israeliska polisen omfattande restriktioner vid Uppståndelsekyrkan i Jerusalem. Av säkerhetsskäl begränsas antalet deltagare vid ceremonin med den heliga elden från omkring 10 000 till så få som 1 500 personer. Naoum framhåller att liknande begränsningar under de senaste fyra åren även drabbat firandet vid berget Tabor. Han menar att dessa åtgärder i praktiken kraftigt inskränker religionsfriheten för kristna pilgrimer och lokala troende.
Al-Ahli Arab Hospital i Gaza
Naoum är även ansvarig för Al-Ahli Arab Hospital i Gaza, ett anglikanskt kristet sjukhus. Enligt honom har sjukhuset bombats åtta gånger under det pågående kriget. Trots att han är israelisk medborgare uppger han att han nekats tillstånd att resa till Gaza för att besöka sjukhuset och sin personal. Han beskriver detta som både personligt smärtsamt och professionellt oacceptabelt, särskilt med tanke på sjukhusets humanitära roll och kristna karaktär.
Våld mot kristna på Västbanken
Situationen på Västbanken beskrivs som allt mer instabil även för kristna samhällen. Naoum rapporterar om en kraftig ökning av våld från israeliska bosättare, vilket drabbar kristna byar som Taibbe och Aboud. Han återger ett konkret fall där en kristen kvinna träffades i huvudet av en sten, och där hennes son greps av israelisk polis när han försökte försvara henne. Enligt Naoum visar detta hur kristna ofta hamnar utan skydd mellan politiska och ideologiska frontlinjer.
Kritik mot väst och amerikanska kyrkor
Ärkebiskopen uttrycker djup sorg och förvåning över vad han uppfattar som ett svek från västerländska kristna, särskilt i USA. Han menar att amerikanska kyrkor skickar stora summor pengar till israeliska bosättningar på Västbanken, medan mycket lite stöd når kristna samhällen i städer som Nasaret och Betlehem. Detta, enligt Naoum, bidrar indirekt till att försvaga de lokala kristna samfunden ytterligare.
Jordanien som kontrast och stabiliserande kraft
Som kontrast lyfter Naoum fram Jordanien, där han säger sig känna sig både friare och mer hemma än i sitt eget hemland Israel. Han betonar den jordanske kungens officiella roll som beskyddare av både kristna och muslimska heliga platser i Jerusalem, vilket han beskriver som en viktig stabiliserande faktor. I Jordanien upplever han att kristna är integrerade och respekterade som en naturlig del av samhället, under muslimskt beskydd snarare än hot.
Ett budskap om ansvar och samexistens
Avslutningsvis riktar Naoum ett tydligt budskap till kristna i USA och västvärlden. Han uppmanar dem att inte låta sina böner och sitt politiska engagemang bidra till ytterligare splittring, utan att be för alla människor i det heliga landet. Framför allt efterlyser han konkret stöd till de lokala kristna församlingarna, för att bevara regionens historiska karaktär som ett gemensamt hem för judendom, kristendom och islam.
Han berättar att USA:s ambassadör i Israel, Mike Huckabee, som själv är präst, inte lyfter ett finger för att hjälpa de kristna i det heliga landet, menar Carlson under samtalet– ett heligt land där kristendomens stamfader, Jesus, korsfästes.
