Glenn Diesen och Professor Jiang om USA och civilisationers fall, ”Det är öppet plundring.”

I en tid av eskalerande globala spänningar, där supermakternas strategier alltmer verkar drivas av nationell egennytta snarare än ideologiska ideal, har diskussioner om världens framtid blivit alltmer akuta. En sådan diskussion ägde rum mellan Glenn Diesen, en norsk geopolitisk analytiker, och Professor Jiang, en framstående kinesisk forskare med bakgrund i politisk teori och internationella relationer på Glenn Diesens youtubekanal. Deras samtal från häromdagen kastar ljus över de fundamentala förändringar som präglar dagens geopolitik. Låt oss först titta närmare på vilka dessa två män är, innan vi dyker djupare in i deras konversation och dess implikationer.

Vem är Glenn Diesen?

Glenn Diesen är en norsk professor i internationella relationer och geopolitik, förknippad med Universitetet i Sydöstra Norge. Han har gjort sig känd som en kritiker av västvärldens hegemoni och en förespråkare för en multipolär värld. Diesen har skrivit flera böcker, bland annat Geopolitics of the Great Power Competition och Russia’s Geoeconomic Strategy for a Greater Eurasia, där han utforskar hur Ryssland och Kina utmanar den amerikanska dominansen genom ekonomiska och geopolitiska allianser. Hans perspektiv är influerat av klassiska geopolitiska teoretiker som Halford Mackinder, och han argumenterar ofta för att västvärldens politik skapar oavsiktliga allianser mellan dess rivaler. Diesen är en frekvent kommentator i alternativa medier och kritiserar ofta NATO:s expansion och USA:s interventionism som bidragande till global instabilitet. I 2025, mitt i pågående konflikter i Ukraina och Mellanöstern, har hans röst blivit alltmer relevant för de som ser världen genom linsen av realpolitik snarare än liberal idealism.

Vem är Professor Jiang?

Professor Jiang Shigong (ofta benämnd ”Professor Jiang” i internationella sammanhang) är en kinesisk akademiker och jurist, associerad med Pekinguniversitetet och känd för sin forskning om kinesisk konstitutionalism, sovereignty och geopolitik. Han har en bakgrund i juridik och politisk teori, med en doktorsgrad från Pekinguniversitetet, och har arbetat som rådgivare i kinesiska regeringskretsar. Jiang är influerad av tänkare som Carl Schmitt och har skrivit extensivt om Kinas roll i en multipolär värld, inklusive böcker som The Philosophy of Hong Kong och artiklar om den kinesiska modellen för global governance. Han argumenterar för att Kina representerar en ”civilisatorisk” makt som utmanar västlig hegemoni genom ekonomisk integration och allianser, snarare än militär konfrontation. Med sin kinesiska bakgrund (född i Kina, utbildad i både Kina och väst), erbjuder Jiang ett perspektiv som betonar Heartland-teorin och Eurasias betydelse, ofta kritisk mot USA:s ”imperialism.” I 2025 har hans analyser blivit centrala i debatter om den eurasiska alliansen mellan Kina, Ryssland och Iran.

En Samtal om Hegemonins Slut och den Kommande Konflikten

Glenn Diesen och Professor Jiangs samtal är ett skarpt exempel på hur geopolitiska tänkare från olika bakgrunder konvergerar i sin kritik mot den västliga världens nuvarande strategi. Diskussionen, som varar drygt en timme, kretsar kring USA:s nationella säkerhetsstrategi, Heartland-teorin(den som kontrollerar östeuropa kontrollerar världen), proxy-krig, västvärldens inre förfall och risken för en global ”kedjereaktion” av konflikter – och därmed ett tredje världskrig, som den kinesiske professor tror är oundvikligt. Deras presentation är dyster men analytisk, och de använder historiska teorier för att prognosticera en värld där USA:s hegemoni är på väg att kollapsa.

USA:s Skifte från Liberal Ordning till Ren Maktutövning

Samtalet inleds med Professor Jiangs observation att USA:s senaste nationella säkerhetsstrategi, publicerad 2022 men med implikationer som sträcker sig in i 2025, markerar ett fundamentalt brott med det förflutna. Tidigare dolde USA sin maktutövning bakom fasaden av en ”liberal, regelbaserad internationell ordning,” där multilaterala organisationer som FN, NATO och Världsbanken användes för att legitimera amerikanska interventioner. Diesen instämmer och pekar på hur USA agerat som ”världspolis,” men under skenet av demokratisk idealism.

Enligt Jiang är denna era nu över. USA har övergått till ren nationell egennytta, en aggressiv tillämpning av Monroe-doktrinen för att skydda det västra halvklotet från externa influenser. Diesen lägger till att detta i praktiken innebär att USA agerar som en ”maffia” eller ”pirat” — konfiskering av resurser från rivaler, som venezuelanska oljetankrar, för att strypa Kinas tillgång till råvaror. Jiang understryker att denna strategi oundvikligen skapar konflikter med hela Sydamerika. Länder som Brasilien och Mexiko ser sin suveränitet kränkas när de hindras från att handla med Kina, världens största ekonomi. ”USA:s handlingar är inte längre dolda bakom ideologi,” säger Jiang. ”Det är öppet plundring.”

Diesen tillägger att detta skifte reflekterar en desperation. ”USA:s hegemoni är på väg att falla, och i sin fallande bana grips man efter allt som kan hållas kvar. Monroe-doktrinen, som ursprungligen var defensiv, har blivit ett verktyg för offensiv isolationism.”

Heartland-Teorin och den Eurasiska Alliansen

Diskussionen övergår till Sir Halford Mackinders Heartland-tes, en teori som har präglat geopolitiken sedan början av 1900-talet. Mackinders idé — ”den som kontrollerar Heartland (Eurasien) kontrollerar världen” — har varit en ledstjärna för brittiska och amerikanska imperier. Jiang betonar att det är livsviktigt för en maritim stormakt som USA att hålla den eurasiska kontinenten splittrad, för att förhindra en enad rival.

Diesen pekar på paradoxen i västvärldens politik: Genom att pressa Ryssland österut har man drivit landet in i en allians med Kina, världens största industriella makt. ”Detta är den ultimata geopolitiska mardrömmen,” säger Diesen. ”USA:s sanktioner mot Ryssland har accelererat integrationen mellan Moskva och Peking, och nu Iran som den geopolitiska ’pivån’.”

Jiang utvecklar: ”Iran är nyckeln — landet där alla handelsvägar möts. För att förhindra att detta eurasiska block utmanar dollarns status som reservvaluta, söker USA och Israel förevändningar för att attackera Iran. Jag förutspår en eskalering kring 2026.”

Diesen instämmer: ”Heartland-alliansen är inte längre teori — den är verklighet. Ryssland levererar energi, Kina tillverkning, och Iran strategisk position. Västvärldens försök att isolera dem har bara stärkt dem.”

Kedjereaktioner och Krig via Ombud

En av samtalets mest alarmerande delar är diskussionen om hur moderna krig startar som begränsade operationer men snabbt eskalerar till kedjereaktioner. Jiang refererar till historiska exempel som Första världskriget, där en gnista i Sarajevo satte hela Europa i brand.

Diesen tillämpar detta på nutiden: ”Ukraina är en front där Ukraina saknar resurser och moral för att fortsätta, men europeiska ledare driver på kriget av rädsla för att förlora sin överhöghet. Det är en proxy-krig som riskerar att sprida sig.”

Jiang lägger till Asien: ”Japan och Sydkorea kommer att användas som ’kanonmat’ i en konflikt med Kina, precis som Ukraina mot Ryssland. USA:s strategi är att skapa proxies för att undvika direkt konfrontation, men kedjereaktioner är oundvikliga.”

Sydamerika kommer också upp: ”En amerikansk intervention i Venezuela för att säkra oljan kan dra in Brasilien och Mexiko. De har lovat att handla med Kina, och USA:s ’maffia-taktik’ kommer att skapa regionalt krig.”

Västvärldens Inre Förfall och Spenglers Teorier

Samtalet vänder sig till västvärldens interna svagheter, med hänvisning till Oswald Spenglers The Decline of the West (1918–1922). Spengler beskrev civilisationer som organiska varelser som föds, växer och dör, och Diesen och Jiang använder hans ”checklistor” för att diagnostisera västvärldens ”slutstadium.”

• Överurbanisering: ”Parasitära mega-städer som New York eller London konsumerar lyx men producerar ingenting av värde,” säger Jiang. ”De är symboler för dekadens, där eliten lever isolerat från produktionen.”
• Demografisk kollaps: Diesen pekar på den unga generationens brist på framtidstro: ”De vägrar bilda familj, arbeta eller engagera sig. Det är ett tecken på civilisatoriskt utmattning.”
• Extrem ojämlikhet: ”En mikroskopisk elit — 0,1% — kontrollerar medier, resurser och politik,” noterar Jiang. ”Det leder till social fragmentering och misstro.”
• Beroende av legosoldater: Båda betonar att västvärlden inte längre kan mobilisera sin befolkning för krig. ”De använder proxies som Ukraina, Taiwan eller Sydamerika som kanonmat,” säger Diesen. ”Egen befolkning ser krigen som meningslösa.”

Den Slutgiltiga Konfrontationen: ”Big Bang” vs. ”Whimper”

Samtalet avslutas med en diskussion om västvärldens kollaps. Jiang kontrasterar det med Sovjetunionens fall: ”Sovjet kollapsade med en ’suck’ (whimper) — tyst och utan våld. Men USA kommer att kämpa till sista andetaget för sin hegemoni.”

Diesen delar den uppfattningen och säger att: ”USA har en oöverträffad militär och teknologisk kapacitet — dess nedgång kommer inte att vara fredlig”.

Jiang varnar för ”illusionen om eskaleringskontroll”: ”Ledare tror de kan styra konflikter stegvis, men historien visar att gnistor leder till kedjereaktioner. De kommande 10–20 åren blir en period av konstant global konflikt, inte en återgång till stabilitet.”

Analogin med en uttorkad skog är träffande: ”Världen är en gammal skog fylld med torrt gräs. En gnista i Ukraina, Mellanöstern eller Sydamerika kan sätta allt i brand. Ekonomisk ojämlikhet och bristande diplomati är bensinen som gör kedjereaktionen oundviklig.”

Glenn Diesen och Professor Jiangs samtal är en skarp varning för en värld på randen till kaos. Deras analys, rotad i klassiska geopolitiska teorier som Mackinders Heartland-tes och Spenglers civilisationscykler, målar upp en bild av ett USA som överger sin liberala fasad för ren maktkamp, och en eurasisk allians som stärks av västvärldens misstag. Proxy-krig, kedjereaktioner och inre förfall är ingredienserna i en explosiv blandning som kan leda till en global konfrontation.

Medan Diesen betonar den norska/europeiska perspektivet på multipolaritet och behovet av diplomati, lägger Jiang vikt vid Kinas roll som en civilisatorisk motvikt till västlig hegemoni. Tillsammans understryker de att illusionen om kontroll är farlig — världens ledare måste inse att gnistor i en indränkt skog inte kan hanteras stegvis. För den som lyssnar är budskapet klart: Den liberala ordningen är död, och den nya eran kommer att definieras av konflikt och omfördelning av makt. Om 2026 blir året för eskalering, som Jiang förutspår, står världen inför en avgörande vändpunkt.