Prenumerera
Prenumerera
CC BY 2.0 News Øresund - https://www.flickr.com/photos/newsoresund/34943326844/

SD: ”Pedofilerna från Dumpen ska straffas”

Sverige står inför en av de största översynerna av lagstiftningen kring sexuella övergrepp mot barn på många år. En central drivkraft bakom förändringarna är Sverigedemokraterna, som under lång tid profilerat sig som ett parti som vill skärpa straffen och ge polisen större befogenheter i arbetet mot sexuella brott. I ett av sina uttalanden på facebook sammanfattar partiet sin linje: ”Vi skärper nu Sveriges lagar mot sexualbrott mot barn, på riktigt… Den som fejkar sin ålder, skapar falska profiler och söker kontakt med minderåriga i sexuellt syfte kommer också kunna dömas.”

Förslagen som nu genomförs innebär en betydande utvidgning av vad som kan räknas som sexualbrott mot barn. Regeringen har, med SD som en av de mest pådrivande aktörerna i riksdagen, presenterat lagändringar som kriminaliserar fler digitala handlingar — även när inget fysiskt övergrepp skett. Det blir därmed möjligt att döma gärningsmän tidigare i processen, vilket SD har beskrivit som avgörande för att stoppa övergrepp innan de sker.

SD har också lyft fram behovet av att polisen får fler verktyg för att arbeta proaktivt. Ett av de mer uppmärksammade förslagen är att låta polisen använda AI-genererat övergreppsmaterial i kontrollerade ”stingoperationer”, för att avslöja personer som söker kontakt med minderåriga. Förslaget har väckt debatt men ligger i linje med internationella trender, där bland annat EU:s ministerråd arbetar med nya regler för att bekämpa sexuella övergrepp online.

I sin kommunikation pekar SD även på civilsamhällets roll och hänvisar särskilt till plattformen Dumpen som länge visat hur vuxna sökt upp barn på nätet. Partiet framhåller att det nu är statens tur att agera: ”Vi ska lura ut dem ur internets mörkaste skuggor och låsa in dem, länge.”



Samtidigt som stödet för skärpningar är brett råder det politisk debatt om hur långt staten bör gå i sina metoder. Juridiska experter varnar för att nya verktyg måste omgärdas av tydliga rättssäkerhetsprinciper. Integritetsfrågor, AI-material och risken för felaktiga fällande domar lyfts som potentiella problem.

Trots detta håller en bred majoritet i riksdagen med SD om huvudprincipen: barn ska skyddas bättre än i dag, och möjligheten att ingripa tidigt är central.

De kommande åren blir avgörande för om lagändringarna leder till fler fällande domar, färre övergrepp och ett stärkt digitalt skydd — eller om rättssäkerhetsfrågor och tekniska begränsningar bromsar utvecklingen. Klart är att SD haft en framträdande roll i att lyfta frågan och driva fram den politiska förändringen.