USA:s statsskuld fortsätter att växa

USA:s statsskuld har nått nya rekordnivåer och utvecklingen oroar ekonomer världen över. I början av augusti 2025 uppgår den federala skulden till drygt 36,9 biljoner dollar, motsvarande omkring 121 procent av landets BNP. Av detta är cirka 29,6 biljoner dollar skuld som hålls av allmänheten, det vill säga obligationer och andra värdepapper som köps av investerare på marknaden, enligt den amerikanska statens egna källor. Räntan på skulden har också stigit markant. Den genomsnittliga räntan var i juli 2025 3,35 procent, vilket är mer än en fördubbling sedan början av 2022, skriver undersökningsföretaget Pewresearch.

Budgetunderskottet växer i samma takt. Enbart i juli 2025 uppgick underskottet till 289 miljarder dollar, vilket är 19 procent högre än samma månad året innan. Det betyder att den totala skulden nu har passerat 37 biljoner dollar. Prognoserna från CBO (Congressional Budget Office) visar dessutom att utvecklingen knappast vänder. Enligt deras långsiktiga beräkningar kommer skulden som andel av BNP att öka till 107 procent 2029, 118 procent 2035 och vidare upp till 156 procent 2055, enligt finansinstitutetAamerican Action Forum. Enligt CBO kommer ränteutgifterna samtidigt att växa från dagens cirka 3 procent av BNP till över 5 procent år 2055, vilket gör räntor till en större kostnad än exempelvis sjukvårdsprogrammet Medicare, enligt rapport från den Amerikanska kongressen.

Situationen har redan påverkat USA:s kreditvärdighet. I maj 2025 sänkte Moody’s landets kreditbetyg från AAA till Aa1, med hänvisning till en växande skuld och bristande politisk förmåga att komma till rätta med budgetunderskotten, enligt Midland Daily News. Marknaderna reagerar genom att kräva högre ränta på amerikanska statsobligationer, vilket i sin tur ökar kostnaderna ytterligare. En analys från Reuters varnar för att räntekostnaderna kan komma att sluka upp till 30 procent av alla offentliga intäkter om räntorna förblir höga och tillväxten dämpas.

Även andra källor pekar på allvarliga risker. AP News rapporterar att kombinationen av minskande födelsetal, åldrande befolkning och ökade sociala utgifter kan leda till att skulden växer till 156 procent av BNP år 2055, enligt APnews. Enligt Time Magazine kan den nyligen antagna budgetplanen i praktiken öka skulden ännu snabbare – från omkring 100 procent till 130 procent av BNP på tio år. För ett genomsnittligt hushåll innebär det att skuldbördan ökar från cirka 230 000 dollar till 425 000 dollar, skriver Time. Samtidigt menar Axios att Vita husets mer optimistiska prognoser, där skulden skulle falla till 94 procent av BNP, inte är realistiska i ljuset av CBO:s siffror.

Sammanfattningsvis pekar all data på att den amerikanska statsskulden redan befinner sig på en historiskt hög nivå och är på väg mot ännu större höjder. Ränteutgifterna växer snabbare än många andra budgetposter, kreditbetyget har sänkts och hushållens indirekta skuldbörda stiger år för år. Utan politiskt mod att bromsa underskotten riskerar USA att möta en situation där statsskulden inte bara begränsar framtida handlingsutrymme, utan även skakar marknaderna och hotar den globala ekonomiska stabiliteten. Det är därför inte uteslutet att problemen blir akuta redan under president Donald Trumps pågående mandatperiod.