Prenumerera
Prenumerera
Gunnar Strömmer

Offentliganställda får skärpt ansvar – ett välkommet steg mot rättssäkerhet

Regeringen och justitsieminister Gunnar Strömmer har mottagit en rad förslag från en pågående utredning som syftar till att stärka ansvarstagandet hos offentligt anställda. Kärnan är införandet av ett nytt brott: missbruk av offentlig ställning, riktat mot dem som gynnar sig själva eller missgynnar andra – även utanför myndighetsutövningen. Vid grovt brott föreslås sex års fängelse som maximum, rapporterar Nyheter24.

Utöver det föreslås även att den befintliga straffskalan för tjänstefel skärps och definieras tydligare. Detta innebär att det blir enklare att skilja mellan ringa fel – som kanske undantas från straff – och allvarliga överträdelser som leder till åtal.

Med ökade möjligheter att lagföra både tjänstefel och missbruk som faller utanför traditionell myndighetsutövning får medborgarna bättre insyn och trygghet i offentlig verksamhet. Förslagen markerar att det inte räcker med god etik – handlingar avgörs rättsligt när det blir fel. Detta förhindrar att systemfel och personliga vinningar går ostraffade.

Genom att markera att alla, inklusive tjänstemän och chefer, står under lagen förstärks förtroendet för stat och kommuner.



”Kampen mot korruption och maktmissbruk är en central del i att stärka rättsstaten och att värna vårt fria och öppna samhälle”, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) i Nyheter24.

Utredningen skickas nu på remiss, med förslag om ikraftträdande den 1 januari 2027.

Under början av 1900-talet var tjänstemannaansvaret i Sverige starkt – offentliganställda kunde åtalas och avskedas för brott mot lag och förordning. Detta ansvar reglerades bland annat i 1919 års tjänstemannalag. Med välfärdsstatens expansion efter andra världskriget kom dock en förskjutning: ansvaret blev mer administrativt än straffrättsligt. Under 1970-talet avskaffades stora delar av det personliga tjänstemannaansvaret, bland annat genom den nya förvaltningslagen 1971. Samtidigt försvann möjligheten till åtal i många fall, vilket i praktiken gav offentliganställda större skydd än medborgarna.

Det nuvarande förslaget – att införa brottet missbruk av offentlig ställning och skärpa straffen för tjänstefel – markerar därför en vändning. Det är ett steg tillbaka till idén om att offentliga företrädare bär ett särskilt ansvar gentemot allmänheten. Efter decennier av urholkat ansvar utgör detta ett försök att återställa balans mellan makt och ansvar i den offentliga sektorn. Det passar väl in i en bredare rörelse där förtroendet för staten kräver transparens, ansvar och konsekvens.