Sidkvist kritisk mot regeringens konstitutionella beredskap
Regeringen med statsminister Ulf Kristersson i spetsen har lagt fram proposition 2024/25:155 med syftet att stärka Sveriges konstitutionella beredskap i ett förvärrat säkerhetspolitiskt läge. Förslaget innebär ändringar i regeringsformen och syftar till att säkerställa att både regering och riksdag kan fatta demokratiska, rättssäkra och effektiva beslut även under allvarliga kriser, krig eller andra extraordinära omständigheter.
”Sverige befinner sig i ett allvarligt säkerhetsläge. Hoten mot vårt samhälle är många och komplexa. Sverige behöver ha beredskap för att hantera angrepp från andra stater och antagonistiska aktörer liksom andra händelser som kan innebära svåra påfrestningar på samhället, såsom en omfattande naturkatastrof eller ett allvarligt virusutbrott”, skriver regeringen om propositionen på sin hemsida.
En av de viktigaste nyheterna i propositionen är att digitala riksdagssammanträden ska möjliggöras vid allvarliga störningar i samhället. Det innebär att riksdagen kan fortsätta sitt arbete även om det exempelvis inte är möjligt att samlas fysiskt, vilket var en utmaning under covid‑19-pandemin.
Vidare föreslås förändringar i reglerna för krigsdelegationen, som är det organ som kan ersätta riksdagen i krigstid. Regeringen vill bland annat förtydliga talmannens roll, samt införa ett förbud mot att statsråd deltar som ledamöter i delegationen. Syftet är att värna maktdelningen och undvika att regeringen både utövar och kontrollerar makten i krigsläge.
Propositionen bygger på slutsatser från en parlamentarisk kommitté som tillsattes efter pandemin och som arbetat sedan 2021. Förslagen fick brett stöd i remissrundan och betraktas av regeringen som ett viktigt steg för att stärka demokratin även i tider av allvarlig påfrestning.
Svenska Morgonbladet har pratat med partiet MoD:s partiledare Andreas Sidkvist som redan under pandemin reagerae på hur den politiska ledningen i Sverige försökte använda kriser för att koncentrera mer makt till den exekutiva delen av Sveriges stat och då minska den folkvalda riksdagens makt.
“Under pandemin såg vi hur snabbt makt kan centraliseras och hur lätt det blir att kringgå demokratiska principer i namn av kris. Nu vill regeringen permanenta denna logik – mitt under ett allvarligt säkerhetsläge och kort efter Sveriges Nato-inträde. Förslaget riskerar att förvandla tillfälliga undantag till en ny norm, där regeringen ges verktyg att runda riksdagen även i fredstid. Det är ett grundlagsförslag som borde oroa varje demokrat oavsett partifärg”, säger Andreas Sidkvist till oss på Morgonbladet.
