En tredjedel av USA:s tillgångar är studielån – och nu rämnar systemet
När USA:s statsskuld närmar sig astronomiska 35 biljoner dollar, blir det allt tydligare att det amerikanska finansiella systemet vilar på en bräcklig grund. Det mest uppseendeväckande? Cirka en tredjedel av den federala statens tillgångar utgörs av studielån – en post vars värde är djupt osäkert, politiskt laddad och i praktiken till stor del obetalbar. Precis som i Sverige har USA dolt sin arbetslöshets statisk de senaste decennierna genom att expandera sina akademiska utbildningar trots att arbetsmarknaden för teoretiskt arbete är mättad sedan länge.
Enligt det amerikanska finansdepartementets rapport för räkenskapsåret 2024 uppgår statens tillgångar till 5,7 biljoner dollar, varav 1,7 biljoner är studielån. Det innebär att **29,8 % av hela den statliga balansräkningen består av fordringar på unga amerikaner som i många fall aldrig kommer kunna betala tillbaka.
En tillgång utan avkastning
Det absurda i detta blir uppenbart när man betänker att dessa studielån bokförs som tillgångar, men i praktiken fungerar som en sorts ”statlig illusion”. Betalningsviljan och betalningsförmågan är svag, räntefria perioder i flera år finns, och det politiska trycket på att skriva av delar av skulderna är enormt – särskilt under valår.
Detta innebär att USA:s federala tillgångar är kraftigt övervärderade på pappret, vilket gör skuldberget än mer oroande. Skulle avskrivningar införas på bred front – vilket redan har skett i vissa fall – så imploderar en tredjedel av balansräkningen.
Skulden växer – men refinansieringen försvåras
Samtidigt skjuter räntan på statsskulden i höjden. I takt med att Federal Reserve höjt styrräntan till över 5 % och obligationsräntorna pressats upp av Trumps expansiva politik – inklusive nya tullar och skattesänkningar – har kostnaden för att refinansiera skulden ökat kraftigt. USA:s ställning som stabil ekonomi har rubbats den senaste veckan vilket nu gör att marknaden kräver mer betalt för de amerikanska statsobligationerna, som USA utställer för att refinansiera sina lån.
Tidigare kunde staten låna till nära nollränta. Nu krävs mellan 4 och 5 procent i ränta på nya statsobligationer, vilket enligt Congressional Budget Office innebär att räntekostnaderna ensamma kan överstiga försvarsbudgeten inom några år.
Trumps politik förvärrar krisen
Donald Trumps politik har inte bromsat utvecklingen – tvärtom. Genom att återinföra massiva skattesänkningar utan att minska utgifterna (sjukvård, försvar osv), samtidigt som han trappat upp handelskrig med Kina, har han satt ytterligare press på den federala budgeten. Tullintäkterna har inte på långa vägar kompenserat för kostnaden av högre importpriser, marknadsosäkerhet och lägre skatteintäkter.
Resultatet? En skuldspiral där statens intäkter faller, kostnaderna ökar och tillgångarna till stor del är baserade på lån som aldrig kommer betalas tillbaka.
En systemrisk för hela världen
När världens största ekonomi bygger sina tillgångar på studielån från överutbildade akademiker, samtidigt som den skuldsätter sig i rasande takt och betalar rekordhöga räntor – då är det inte bara en inrikes fråga. Det är en global systemrisk.
Om förtroendet för amerikanska statsobligationer sviktar ytterligare – något som redan börjat märkas på marknaden – kan dollarns status som reservvaluta utmanas.
USA:s finansiella system är i gungning. Att en tredjedel av dess tillgångar utgörs av osäkra studielån, samtidigt som räntekostnaderna på statsskulden skenar, är inte hållbart. Utan strukturella reformer – både i utbildningssystemet och i den offentliga ekonomin – riskerar USA inte bara en budgetkris, utan en fullskalig förtroendekollaps.
