SCB: Barnafödandet har aldrig varit lägre, snart 1,4 barn per kvinna – invandringen ökade
Under 2024 fortsatte barnafödandet att minska i Sverige, och antalet födda barn per kvinna sjönk till 1,43 – den lägsta siffran som någonsin uppmätts i landet, enligt statistiska centralbyrån.
Enligt befolkningsstatistiken för 2024 föddes det 98 500 barn i Sverige, vilket är 1 600 färre än året innan och motsvarar en minskning med 1,6 procent. Under större delen av 2000-talet har barnafödandet legat på drygt 110 000 födda barn per år, men de senaste åren har antalet födda sjunkit stadigt.
Summerad fruktsamhet, ett demografiskt mått som mäter det genomsnittliga antalet barn per kvinna, steg i början av 2000-talet från 1,5 barn per kvinna år 2000 till 2,0 år 2010. Därefter har fruktsamheten sjunkit, och 2024 var den nere på 1,43 barn per kvinna.
-Så här lågt har antalet födda per kvinna inte varit sedan 1751, det år då vi i Sverige började mäta summerad fruktsamhet med hjälp av den nationella befolkningsstatistiken, säger Lena Lundkvist demograf på SCB i pressmeddelandet.
1700-talets mitt påverkades av kraftigt missväxt, krig och smittkoppor. Vi har inga sådana ursäkter idag.
Trots det minskade barnafödandet ökade Sveriges befolkning med 36 000 personer under 2024, vilket motsvarar en ökning med 0,3 procent. Denna folkökning förklaras främst av att fler invandrade än utvandrade.
Under 2024 invandrade 116 200 personer till Sverige, en ökning med 21 700 personer eller 23 procent jämfört med 2023. Den största invandrargruppen var personer födda i Ukraina, följt av personer födda i Sverige som återvände, samt personer födda i Indien, Tyskland och Kina.
Samtidigt utvandrade 86 400 personer, vilket var en ökning med 13 000 personer eller 18 procent jämfört med föregående år. Det vanligaste landet att flytta till, förutom okänt land, var Tyskland, följt av Förenade kungariket, Danmark och Norge.
Folkmängden minskade i 9 av 21 län och i 169 av landets 290 kommuner under 2024. Störst folkökning bland kommunerna hade Stockholm, följt av Göteborg, Malmö och Uppsala.
Den minskande fruktsamheten och förändringarna i befolkningsstrukturen kan få betydande konsekvenser för Sveriges framtida demografi och samhällsplanering.
