HD: Förbjuder lagring och distribution av rättsdokument

Högsta domstolen har beslutat att förbjuda omfattande lagring och bred distribution av rättsdokument, vilket särskilt påverkar rättsdatabaser som Lexbase och Verifiera. Dessa plattformar kommer inte längre att kunna få tillgång till domar utan restriktioner. Gunnar Axén, ordförande och ansvarig utgivare på Verifiera, beskriver beslutet som ”ett hårt slag mot yttrandefriheten”, skriver Di.se.

Bakgrunden till beslutet är en begäran från en nyhetsbyrå om att få ut ett stort antal domar och andra handlingar i brottmål från hovrätten. Hovrätten ansåg, med hänvisning till EU:s dataskyddsförordning (GDPR) och praxis från EU-domstolen, att det rådde sekretess för personuppgifterna i dessa handlingar och lämnade därför ut dem med förbehåll som begränsade byråns rätt att vidarebefordra eller använda uppgifterna.

Högsta domstolen bekräftade hovrättens beslut men justerade förbehållets utformning för att möjliggöra fortsatt journalistisk verksamhet för nyhetsbyrån, inklusive publicering av redaktionellt bearbetade nyhetstexter. Domstolen konstaterade att även om nyhetsbyråns verksamhet omfattas av grundlagsskydd, kan en ordning där brottmålsdomar lämnas ut utan begränsningar inte anses förenlig med GDPR. Därför ansåg domstolen att sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen skulle gälla.

Gunnar Axén har tidigare uttryckt oro över hur GDPR påverkar yttrandefriheten och har uppmanat regeringen att intervenera i pågående mål i EU-domstolen för att skydda gränsdragningen mellan yttrandefrihet och dataskydd som riksdagen fastställt. Han menar att om EU-domstolen fastställer att GDPR har företräde framför yttrandefrihetsgrundlagen på det sätt som riksdagen bestämt genom dataskyddslagen, kommer riskerna för brottslig infiltration i näringsliv och offentlig sektor att öka markant, skriver Dagens Juridik.

Högsta domstolen påpekar att för att uppnå en mer balanserad avvägning mellan yttrande- och informationsfriheten och dataskyddet krävs lagstiftningsåtgärder. Justitierådet Petter Asp kommenterar i ett pressmeddelande: ”Högsta domstolen gör alltså bedömningen att den ordning som lagstiftaren velat uppnå inte går att förena med EU:s dataskyddsförordning.”