Hemming – en produkt av RFSL och ett liberalt etablissemang

Ledarredaktionen, Chefredaktör Henrik Sundin: Gårdagens avslöjanden om Gustav Hemming, före detta regionråd för Centerpartiet, är inget mindre än en chock för allmänheten. Misstankarna om sexuellt ofredande mot ett barn är allvarliga och ställer skarpa frågor kring ledarskap, ansvar och moraliska gränser – frågor som både Centerpartiet och RFSL bör ta på största allvar. Det är inte första gången en centerpartistisk politiker misstänks för pedofilibrott och det var inte många år sedan partiets EU-topp Fredrik Federley ingick en relation med en man dömd för just dessa typer av brott.

Centerpartiets ansvar – ett internt misslyckande

Gustav Hemming har varit en centralgestalt i Centerpartiet under många år, med ett långtgående förtroende från partiets ledning. Att en person i denna position misstänks för sådana brott är inte bara djupt tragiskt utan också ett tecken på bristande kontroll och tillsyn inom partiet. Hur har det gått till att en politiker med så högt förtroende kunnat undgå granskning?

Centerpartiet agerade snabbt när misstankarna blev kända, men varför saknades rutiner för att fånga upp varningssignaler tidigare? Fallet Hemming väcker frågor om vilka mekanismer som finns inom partiet för att upptäcka och hantera potentiella risker – innan de eskalerar till katastrofala proportioner, och om det fullt ut ens finns vilja till att fullt ut gå till borten med pedofilepedemin inom partiet? En grundlig internrevision är nödvändig, och partiledaren Muharrem Demirok måste leda den med transparens och beslutsamhet.

Men än viktigare är att centerpartiet bryter med RFSL och all den sexualisering mot barn som denna organisation drivit i flera decennier.

Men Demirok springer själv på Pride, utan att ifrågasätta den sexualisering som festivalen utsätter barn för, så hur trovärdigt blir hans ledarskap kring detta nu?

RFSL:s tystnad är talande

Samtidigt är det svårt att undgå en bredare kontext: RFSL och deras ständigt återkommande problem med att hantera frågor kopplade till gränsöverskridande beteenden, inklusive pedofili. RFSL rörelsen har vid flera tillfällen kritiserats för bristande förmåga att tydligt ta avstånd från pedofila sympatier inom vissa kretsar. För något decennier uppmärksammandes att RFSL under 1990-talet hade en arbetsgrupp för pedofiler som fick ha postleveranser i rörelsens lokaler.

Trots att det är självklart för de flesta att pedofili är ett brott och en kränkning av barns rättigheter, har RFSL i vissa fall varit alltför undvikande i sin retorik och hantering av frågan. Det är dags att organisationen tydligt klargör sina gränser och implementerar strikta åtgärder för att säkerställa att deras plattform inte används av individer med oacceptabla intentioner.

68-rörelsen är ofta förknippad med frihetskamp, ifrågasättande av auktoriteter och en kulturell revolution som formade det moderna samhället – ett samhället som är väldigt svagt, men söndrade familjer och ett för lågt barnafödande. Ur denna myllra växte RFSL och liknande organisationer fram.

68-rörelsen luckrade upp sexualitetens gränser – vänstern ville bespotta den borgerliga moral som länge reglerat vad som var lämpligt och höll samman våra samhällen i västvärlden. Bland dessa västerargument har ett särskilt känsligt ämne varit hur vissa idéer och röster inom rörelsen öppnade för en debatt om pedofili som idag framstår som oacceptabel och djupt problematisk.

Under 1970-talet, i efterdyningarna av 68-rörelsen, började en del aktivister argumentera för en radikal syn på sexualitet, inklusive en nedmontering av normer kring ålder och samtycke. I vissa radikala kretsar föreslogs att även barn kunde vara sexuella varelser med rätt till självbestämmande. Denna idé legitimerades av vissa akademiska och kulturella figurer, som hänvisade till frihet från traditionella maktstrukturer. Vissa grupper gick så långt som att försvara vuxnas rätt till relationer med barn, något som i efterhand har fördömts kraftfullt.

Exempel på denna utveckling inkluderar debatter inom vänsterintellektuella kretsar i både Europa och Nordamerika, där tidningar som publicerades av radikala grupper ibland gav utrymme för förespråkare av sådana idéer. I Frankrike undertecknade flera framstående kulturpersonligheter på 1970-talet upprop som krävde en avkriminalisering av sexuella relationer mellan vuxna och barn, något som idag framstår som chockerande. Simone de Beauvoir och Jean-Paul Sartre var några av dessa kulturprofiler.

Geijerhärvan i Sverige på 70-talet, där unga flickor utnyttjades av maktens män inom svensk politik, är ett resultat av den liberalisering som 68-rörelsen medförde.

Historiker och samhällsdebattörer menar att Pride och 68-rörelsen rörelsen i vissa fall misslyckades med att sätta tydliga gränser för individens frihet, vilket skapade utrymme för destruktiva idéer. Även om dessa idéer var marginella inom den bredare 68-rörelsen, har de lämnat ett fläckat arv som många före detta aktivister idag tar avstånd från.

Det är viktigt att förstå denna mörka sida av denna tidsepok för att kunna lära av historien. Samtycke och skydd av barns rättigheter är idag grundläggande principer – men kanske inte fullt ut hos Centerpartiet och RFSL.

Chefredaktör Henrik Sundin