Taiwan och Kina – ideologiernas kamp i Asien
Spänningen mellan Taiwan och Kina har en lång historia. Redan på 600-talet försökte tangdynastins företrädare få befolkningen på ön att underkasta sig den kinesiska kejsarmakten, utan framgång.
Spänningarna har återigen eskalerat i många omgångar i och med att den kinakritiska partiet DPP fick omfattande valframgångar i Taiwans val för en vecka sedan hamnar Taiwan återigen i fokus.
I takt med att konflikten blossar upp i media är det dags att bryta ner vad den faktiskt handlar om.
Taiwan, eller officiellt sätt Republiken Kina, har inte alltid styrts av kineser på fastlandet. Men landets namn är ett resultat av att Kineser som varit i konflikt med eller exil från med den rådande ordningen i Peking tagit tillflykt i Taiwan och i många fall utgett sig för att vara den äkta kinesiska styret.
Den 26 augusti 1624 koloniserades ön av Nederländerna tills dess att den kinesiske fältherren Koxinga tog tillbaka området år 1662 och grundade kungadömet Tungning på ön. Detta blev det första hankinesiska styret på ön. 1683 blev dock Taiwan en del av det Kina som vid tillfället styrdes av Qingdynastin, en machurisk kejasarordning.
Det var först i samband med det kinesisk-japanska kriget, vilket pågick mellan 1894 och 1895, som Kina tvingades lämna över Taiwan som en del av Shimonosekiföredraget. Det japanska styret fick aldrig acceptans hos de lokala maktstrukturerna på Taiwan, som förblev lojala mot Qingdynastin. Kineserna lyckades dock inte ta tillbaka området förrän det japanska kejsardömet kapitulerade vid andra världskrigets slut. Vid den tiden gick den kinesiska nationalistregeringen under Chiang Kai Sheks i exil och försökte styra Kina från Taiwans huvudstad Tapei.
Fyra år senare, den 1 oktober 1949, hade den tusenåriga kinesiska dynastin fallit och Folkrepubliken Kina grundades. Den kommunistiska gerillan ledd av Mao Zedong hade nämligen segrat över högernationalisternas och Chiang Kai Sheks trupper. Maktskiftet drev 1,5 miljoner kineser på flykt till Taiwin – där den antikommunistiska lägret i det kinesiska samhället skapade sin bas.
Nationalisterna menade att deras regeringen i Taipei var den äkta kinesiska regeringen. Detta uppskattades förstås inte av den nya regeringen i Peking och konflikten har fortsatt att eskalera till denna dag då Taiwan istället kämpar för att bli erkända som en självständig stat. Det är således en modern konstruktion om att det alltid bara varit Kina som vill ha inflytande över Taiwan, men den krassa sanningen är att Taiwan varit hemvist för en ickesocialistisk gren inom den kinesiska politiken som försökte återta makten över Kina efter andra världskriget men misslyckades.
Folkrepubliken Kina menar att Taiwan tillhör fastlandskina och därmed erkänner de inte ön som självständig. Trots detta har öns politiska status runtom i världen höjts och 2019 fick de diplomatiskt erkännande av 14 länder. På vissa håll i världen upprätthålls inofficiella diplomatiska förbindelser med Taiwan för att undvika konflikter med Kina.
Taiwan blev officiellt en demokrati 1980 och styrs idag av ett enkammarparlament med folkomröstningar var fjärde år. Idag har både parlamentet i Taiwan och den kommunistiska staten i Kina liberaliserats, men det går inte att förbise att konflikten fortfarande rör sig om en vattendelare mellan en högerorienterad och nationalistisk paradigm mot en kommunistisk enpartistat.
2024 är ett valår i Taiwan och under lördagen för en vecka sedan hölls folkomröstningen. Dagen därpå gick Kinas utrikesminister ut och varnade ön för att “stränga straff” väntar för varje steg som ön gör i riktning mot absolut självständighet.
Under tisdagen rapporterade den Hong Kong-baserade tidningen Asia Times om hur partiledaren för det Taiwanesiska folkpartiets (TPP) ledare Ko Wen-je, vars parti blev tredjde största parti i valet, får i en vågarmästarställning. Wen-je och hans parti är Kinavänligt och har nämligen möjlighet att förhindra bildandet av en regering med det Demokratiska framstegspartiet (DPP). Tidningen refererar till partiledaren som en “kungamakare”.
Partisystemet i Taiwan domineras av två partier – det nationalistiska Kuomintang (KMT) som föredrar att upprätthålla en god relation till det kinesiska fastlandet och DPP som förespråkar självständighet. Nu har TPP mandat att välja vilken ny regering som ska släppas fram – under hot från Peking.
DPP och dess ledare Lai Ching-Te hyllades som “vinnare” i valet runtom i världen eftersom att de fick flest röster. Hur samarbetet i landets enkammarriksdag kommer att se ut kan dock bara tiden utvisa.
Enligt Sue Tzu-chiao, professor i statsvetenskap vid Schoowuniversitetet i Taiwan, är TPP och KMT en mer gemensam ideologisk samsyn, men partiet skulle trots allt kunna välja att samarbeta med DPP, säger hon till Asia Times.
Ett av de länder som har starka förbindelser med Taiwan är USA. En väpnad konflikt mellan Kina och Taiwan kan innebära ytterligare konflikter mellan Öst och Väst. Vissa experter befarar att det finns risk för ett tredje världskrig medan andra hävdar att Kina aldrig skulle våga utmana ett Taiwan som åtnjuter USA:s beskydd.
Om ett krig bryter ut i området är risken stor att en redan svag ekonomi runtom i världen förvärras ytterligare. En stor andel viktiga elektronikkomponenter tillverkas i Taiwan och Taiwansundet, beläget utanför Kina, är ett viktigt led för världshandeln.
