
Arbetslösheten ökar – men folk tackar nej till jobb
Det ekonomiska läget i Sverige leder till ökad arbetslöshet när företag varslar personal. Företag vittnar dock om att allt fler tackar nej till jobb.
Enligt siffror från Svenskt Näringsliv kan 1,3 miljoner svenska medborgare inte försörja sig själva. Trots detta vittnar företag om att allt fler tackar nej till jobb.
I en intervju med TN uppger branschchefen för Kontakta, Tina Walroth, att orsaken är att ”Det är för liten skillnad mellan lön och bidrag.”
Vidare vittnar Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, om ”skrämmande siffror”.
Hela 57 procent av de som inte hade en tillräckligt hög inkomst för att försörja sig 2020 har inte haft det sedan 2016.
– Många har dessutom inkomster som inte kan klassas som självförsörjande. Vår klassificering kräver bara 13 600 kronor efter skatt per månad. Det är en inkomst mycket lägre än ingångslönerna på arbetsmarknaden och stämmer väl överens med OECD:s relativa fattigdomsgräns, säger Daunfeldt till tidningen.
Allra svårast tycks det vara för arbetsgivare som söker deltidspersonal, berättar Eve Crispin på matchningsföretaget Guldjobbet, en del av Arbetsförmedlingens satsning Rusta och Matcha.
– Om en arbetsgivare har behov av en deltid på cirka 75 procent så säger de flesta nej till jobbet. De vill jobba heltid. Varför? Det blir ingen skillnad ekonomiskt jämfört med att få bidrag, säger hon till TN.
De som drabbats hårdast av det permanenta utanförskapet är invandrare. Crispin menar att de står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden och att det är centralt för dem att lära sig svenska.
Sven-Olov Daunfeldt förklarar att lönehöjningar inte skulle hjälpa eftersom att det redan finns risker med att anställa långtidsarbetslösa personer. En lönehöjning skulle således kunna få negativa konsekvenser för de som lever i utanförskap eftersom att incitamenten till att satsa på just dem minskar.