Nobelpriset tilldelas mRNA-forskarna – då hedras 17 miljoner döda

Årets nobelpris i medicin eller fysiologi tilldelas läkarna Katalin Karikó och Drew Weissman vars arbete möjliggjorde utvecklingen av mRNA-vacciner mot covid-19. Prisutdelningen väcker ett starkt missnöje hos de många aktörer som är kritiska till mRNA-tekniken. På Nobeldagen hålls ett tiotal ljuståg runtom i världen till minne av de som dött till följd av vaccinerna.

På söndag delas årets Nobelpris ut och några av de som får äran att ta emot priset är den ungerska biokemisten Katalin Karikó och den amerikanske läkaren och immunologen Drew Weissman. Tillsammans möjliggjorde de utvecklingen av mRNA-vacciner mot covid-19, vilket de tilldelas Nobelpriset i medicin eller fysiologi för.

Alla är emellertid inte lika glada över den teknik som läkarna tagit fram. Under pandemiåren har många av deras branschkolleger kritiserat mRNA-vaccinen mot covid-19 och stora protester hölls världen över.

Inför nobeldagen den 10 december planeras ett tiotal ljuståg på olika platser runtom i världen. I Sverige inleds ljusmanifestationerna klockan 17.00 på Gustav Adolfs torg i Göteborg och Mynttorget i Stockholm. Syftet är inte bara att protestera mot prisutdelningen utan att även hedra de som skadats och dött till följd av biverkningar från vaccinet.

– De (forskaren Dennis Rancourt med kolleger) har kommit fram till att det är 17 miljoner som har dött till följd av covid-vaccinen, så det är extremt anmärkningsvärt att man prisar något sånt här. Vi vill göra den här dagen till en minnesdag till de som har skadats eller vi vissa fall dödats till följd av den här mRNA-tekniken, säger Andreas Sidkvist, partiledare för Partiet MoD.

Vidare förklarar Andreas Sidkvist att minnesdagen för de som skadats och dött till följd av mRNA-tekniken istället kommer att vara den 8 december framöver. Bakgrunden till detta är att det var den 8 december 2020 som den första personen i världen, en 91-årig kvinna, vaccinerades mot covid-19.

Läkarupprorets ordförande Sven Román delar Sidkvists bild.

”För oss är det obegripligt att Nobelpriset i fysiologi eller medicin som är det finaste en forskare kan få på det här jordklotet tilldelas de som gjorde det möjligt att tillverka de är mRNA-vaccinerna mot covid-19. Vi hänvisar till en studie som en kanadensisk forskare har gjort tillsammans med tre forskningskolleger om överdödligheten i 17 länder på södra halvklotet i förhållande till vaccinationen. De testade hur det såg ut före och efter, bland de enskilda könen och åldersgrupper. Detta är en väldigt solid analys gjord av matematiker med kunskap inom epidemilogi och sammantaget är det 17 miljoner som har dött av dessa vacciner.”

Vidare förklarar Román att de flesta som har dött till följd av biverkningar från vaccinerna tycks vara personer över 70 år – alltså personer som även ansågs vara extra känsliga för covid-19. För personer som är 80 år eller yngre tyder bland annat en studie gjord i Rumänien på att 10-20 procent av de som tar en så kallad ”boost”, alltså en andra spruta, dör.

Bland de ungdomar som plötsligt dött i hjärtstopp saknar ett stort antal av dessa tecken på hjärt- och kärlsjukdomar. Omkring 400 obduktioner har gjorts på personer som led av hjärtmuskelinflammation och bland 75 procent av dessa har innehåll från vaccinerna återfunnits i hjärtmuskeln. Obduktionerna tyder alltså på att ämnen som exempelvis spikproteiner har satt sig på hjärtmuskeln och bidragit till individerna i frågas död.

Vaccinet mot covid-19 gjordes tillgängligt i december 2020. Under samma år uppskattar Världshälsoorganisationen att omkring 3 miljoner dödsfall kan kopplas till sjukdomen varav 1,2 miljoner inte är officiellt fastställda.