
Regeringen snabbutreder ansiktsigenkänning och femdubbling av kameror
Regeringen och Sverigedemokraterna snabbutreder kameror med ansiktsigenkänning och automatisk avläsning. Målet är att femdubbla antalet kameror så att polisen får tillgång till 2500 kameror innan 2024 är slut.
Under tisdagsmorgonen hade regeringen och Sverigedemokraterna en pressträff där de presenterade nya åtgärder mot den grova brottsligheten. På mötet närvarade justitieminister Gunnar Strömmer, Katja Nyberg (SD), riksdagsledamot och talesperson i polisfrågor, Camilla Brodin (KD), gruppledare och Martin Melin (L), ersättare i justitieutskottet.
Större delen av regeringens satsning för att bekämpa den grova brottsligheten handlar om kameraövervakning.
– Polisen ska i större utsträckning kunna använda ansiktsigenkänning för att till exempel kunna identifiera gängmedlemmar, säger Katja Nyberg (SD) under pressträffen.
En utredning inleddes i mars med syfte att ta fram förslag på hur man kan göra det lättare att använda kameraövervakning i vissa verksamheter. Resultaten av utredningen kommer att redovisas senast i april nästa år.
– Det är ett initiativ som har stor operativ betydelse både för att förhindra och förbygga skjutningar och sprängningar, men också om de ägt rum hitta, gripa och lagföra skyldiga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Delar av utredningen kommer nu att brytas ut och ett snabbspår till regeringskansliet. Polisen ska få tillgång till automatisk avläsning av registreringsskyltar och direktåtkomst till extern kamerabevakning samt ansiktsigenkänning för identifiering av kriminella gängmedlemmar.
Regeringen och Sverigedemokraterna vill också att polisen ska få utökade befogenheter att använda drönare med kamera för övervakning och att antalet kameror ska femdubblades och nå 2500 innan 2024 tar slut.
– Vi har sagt många gånger danska straff för danska brott. Nu kommer vi ikapp andra länder när det gäller effektiva verktyg, fortsätter Strömmer.
Vidare betonar justitieministern behovet av teknisk bevisning inom ramen för rättsstaten när allt färre vågar prata med polisen.
– Man kan titta på Danmark, som exempel på där man från polisens sida redan har full access. Man kommer kunna hitta andra exempel. Det visar att det finns ett utrymme som vi inte har använt.