Om presstödet slopas – altmedia-profilerna: ”Ett medialt krig”
I juni 2022 rapporterade MPRT om ett förslag vars syfte är att bidra till ”hållbart presstöd för hela landet”. Intentionsförklaringen i promemorian skulle innebära att driftstödet ersattes av redaktionsstöd och politikerna har fram till den 1 januari 2024 att klubba igenom beslutet.
Frågan som följer blir således: Hur skulle ett beslut av den karaktären påverka mediebranschen? Svenska Morgonbladet har intervjuat ett antal aktörer inom alternativmedia för att förstå hur de ser på de etablerade politikernas intentionsförklaring.
– Jag tycker inte vi ska ha något presstöd över huvud taget. Jag tycker inte att staten ska dela ut pengar på det sättet för att sedan ställa krav. Det är ett sätt för staten att styra tidningar utan att erkänna att de gör det, säger Kent Ekeroth, reporter på Samhällsnytt.
Sanna Hill, ansvarig utgivare på Exakt24, målar upp en liknande bild när hon talar med oss. Hon menar att alternativmedia har blivit för beroende av presstödet.
– Tyvärr har väl en del av alternativmedia blivit för beroende av presstöd. Sedan har konkurrensen inom alternativmedia ökat. Det finns ett större utbud och om man inte bara är positiv har det väl en utmaning framför sig, säger Sanna.
Vidare menar Sanna Hill att den alternativa mediebranschen kommer att behöva göra förändringar, oavsett vad politikerna gör, för att överleva.
– Det överlevandet kommer att få vara mer innovativt. Den som kommer på något nytt, stora debattprogram eller kollar på hur de stora mediekanalerna gör. Det behövs någonting som gör att man sticker ut.
Kent Ekeroth säger sig däremot tro att alternativmedia, åtminstone relativt sätt, kan tjäna på om fler tidningar får ta del av en allt mindre summa stöd.
– Relativt sätt skulle alternativmedia tjäna på det för fler tidningar skulle kunna få stöd om man inte bråkar om det – då kan de bli utslängda. Samtidigt kommer gammelmedia också söka dessa stöd, så relativt sätt kommer de få en större del av kakan om de inte bråkar om de pressetiska bitarna.
Mikael Willgert, VD för SwebbTV, berättar att det statliga stödet inte har så stor ekonomisk betydelse men att det ger legitimitet.
– Vi är naturligtvis intresserade av alla stöd i den mån vi kan få dem och tittarnas stöd är så mycket mer betydelsefullt på alla sätt. Samtidigt är det också så att de här statliga stöden ger en viss legitimitet som har ett värde även om det inte handlar om ekonomi.
Ett av de nya initiativen inom alternativmedia är Frihetsnytt. En av deras mest framstående profiler, Tobbe Larsson, menar att förslaget kommer att antas i höst och att det kommer att bli tufft för många aktörer.
– På kort sikt kan det ha förödande konsekvenser. På lång sikt kan det nog bli bra och mer lika för alla.
Det är inte säkert att samtliga punkter i promemorian kommer att gälla om regeringen väljer att anta den – något som Tobbe Larsson väljer att påpeka.
– Förslaget kommer kanske inte antas precis som det ser ut i dagsläget. Vi har en regering som kanske inte kommer att godkänna alla skrivelser i den men det kanske innebär att den blir mer politiserad. Det pratas mycket om demokrati och allas lika värde för att man ska kunna få det stödet, fortsätter han.
– För de som är nya och inte har stöd sedan tidigare kommer det att bli väldigt tufft men de som har det kommer att få hjälp av gå över till det nya systemet.
Även det nationalkonservativa partiet Alternativ för Sveriges partiledare, Gustav Kasselstrand, misstänker att det finns en vilja från diverse makthavares sida att försöka styra systemet så att det gynnar de redan etablerade medierna.
– Det är ett demokratiskt problem där de som får pengar också är de som ansvarar för att granska systemet, säger han.
Lennart Matikainen arbetar för SwebbTV och är ledamot i kyrkomötet (Svenska kyrkans riksdag) på AFS mandat. Han delar också bilden av att systemet motarbetar den så kallade ”fria median”.
– Vi ligger i ett krigsläge här där förtroendet har minskat för gammelmedia. På oppositionssidan är det en allt mer fallande skala som kallar det för ”ljugmedia” och det pågår ett medialt krig där de försöker ta till alla medel att bekämpa fienden, säger Matikainen.
– Ju mer de börjar förlora desto mer desperata blir de och desto mer censur försöker de införa. Jag tror att sanningen alltid segrar i slutet och att det någonstans kommer att brista i den här teorin.
Ett av grundkraven för att en tidning ska beviljas presstöd är att den har minst 1500 betalande prenumeranter och ges ut regelbundet. Den 22 februari 2023 fördelade mediestödsnämnden totalt 700 miljoner kronor mellan 78 olika aktörer – summan beskrivs som rekordhög.
