Den första dagen i den iranska kalendermånaden Ordibehesht (21 april) har utsetts till Saadi-dagen för att fira den framstående persiska poeten Saadi Shirazi från 1200-talet.

Den välkände poetens dikter läses inte bara i Iran utan över hela världen.

Saadis diktning och prosa är njutbar och fruktbar för människor från alla samhällsskikt, i alla generationer.

Saadi föddes omkring 1210 och avled i Shiraz cirka 1292. Han är en av Medeltidens stora persiska poeter. I sin poesi beskriver hans människans andliga och sociala etiska dilemma. Han tillbringade en stor del av sitt liv som kringvandrande dervisch. Han påminner på sätt och vis om Marco Polo men deras upplevelser skiljer på en väsentlig punkt. Saadis resor sammanfaller med Djingis Khan och hans härjningar. Medan Marco Polo drogs till potentaterna och det goda livet blandade sig Saadi med de vanliga överlevarna från mongolarméernas härjningar. Han satt i avlägsna tehus till sent in på natten och utbytte åsikter med köpmän, bönder, predikanter, vägfarare, tjuvar och sufier. I tjugo år eller mer fortsatte han samma schema för att predika, ge råd, lära, finslipa sina dikter, och polera dem till ädelstenar som lyser upp hans folks visdom och svagheter.

Saadi publicerades för första gången på svenska 1918 med lärodikten ”Lustgården” i översättning av Eric Hermelin.

En nyutgåva av Lustgården kom 2010 med anledning av 150 årsminnet av Eric Hermelins födelse med inledning och med en kommentar av Carl-Göran Ekerwald.

Skribent Tage Tallqvist