Riksdagens rungande ja till svenskt Nato-medlemskap

Efter en sex timmar lång debatt röstade hela 269 riksdagsledamöter röstade för ett svenskt medlemskap i Nato medan endast 37 röstade nej. Riksdagens rungande ja till frågan tyder på att 200 år av alliansfrihet har nått sitt slut. Utrikesminister Tobias Billström (M) tror dessutom att Sverige kommer att vara en del av Nato redan vid dess toppmöte i juli

28 av 30 Natos medlemsländer har ratificierat Sveriges ansökan, vilket även låg till grund som ett argumenten för beslutet. Det enda som saknas för att Sverige ska kunna gå med är alltså att Ungern och Turkiet väljer att godkänna ansökan. Även USA stödjer Sverige i frågan.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet valde att sätta sig emot beslutet. I en intervju med Aftonbladet menar Håkan Svenneling, utrikespolitisk talesperson inom Vänsterpartiet, att det är problematiskt att ingå i en allians med länder som inte är demokratier och ”där vi dagligen ser att demokratin krymper”. Dessutom menar han att Ungern och Turkiet försöker använda Sveriges ansökan för att ”tysta vår röst för demokrati och mänskliga rättigheter”.

En av de som står bakom beslutet är Emil Aronsson (SD) som vill mena att de flesta av Natos medlemsländer är demokratiska. Utrikesminister Tobias Billström hävdar dessutom att ett medlemskap är det enda sättet att säkra Sverige.

V och MP tvivlar dock på att Sverige skulle omfattas av Natos kärnvapenparaply eftersom att de menar att Nato är uppbyggt på att använda kärnvapen som avskräckningsmetod.

”Regeringen har övergett synen på att kärnvapen gör oss mer osäkra. Sveriges Nato-ansökan har lämnats in utan förbehåll. I regeringens Natoproposition står dock att det inte finns skäl att ha kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium i fredstid”, säger Jakob Risberg (MP).

Trots delade meningar har alltså riksdagen har godkänt ett potentiellt Nato-medlemskap och Sverige kan alltså alltså Sverige komma att bli medlemmar inom en snar framtid.