Bound to fall

Bob Dylans ”Like a Rolling Stone” fångade sextiotalsgenerationens anda av ansvarslös frihet, revolutionära upproriskhet, gränslöshet och ödslig tomhet. Låtens fyra verser beskriver en rik och bortskämd tjej, som han kallar ”Miss Lonely”, och är en krönika över hennes socioekonomiska nedgång. ”Du bör ta din diamantring, det är bäst att du pantsätter den älskling,” varnar Dylan och antyder att ytterligare värre saker är på gång.

Det har gjorts försök under åren att ta reda på vem ”Miss Lonely” stod i för, och det troligaste är att det är Edie Sedgewick, som kanske eller kanske inte hade en affär med Dylan under den perioden. Dylan hängde i Andy Warhols Factory-ateljé, och människorna han beskriver i låten matchar verkligen de som var involverade i det konstkollektivet.

Edie Sedgwick föddes i Santa Barbara, Kalifornien, av rika välbärgade föräldrar. Hennes tidiga liv var ett av isolering, oro och intensiva socialt tryck. Vid 13 års ålder hade hon vänt sig inåt och började en livslång kamp med anorexi och bulimi. Sedgwick åkte till  New York 1963 och inledde där en förbrännande livsstil när hon träffade konstnären Andy Warhol, och hon blev hans musa under popkonströrelsens höjdpunkt. Hon spelade i flera av Warhols filmer före sin död 1971. I filmen Ciao Manhattan 1972  spelade hon Susan Superstar, en roll baserad på henne själv.

      Hon inspirerade Dylan till låten ”Leopard skin Pillbox Hat” där Dylan fångade hennes speciella klädstil som blandade minkpäls med hippieutstyrsel. Dylans ”Just like a Woman” är också inspirerade av henne.

  Det räcker inte med Dylan och Warhol. Warhol hade ju ett husband i Factory, Velvet Underground och de gjorde en låt om Sedgwick, som hette ”Femme Fatale”.

    Även Patti Smith som ju skulle bli god vän med Henning Mankell skrev en dikt till henne.

    För att återgå till Like a Rolling Stone den beskriver den frihet som den tidens kvinnofrigörelse eftersträvade vilket innebar att man bortsåg från biologiska realiteter och levde fria männen gjorde.

Hon dog av en överdos av sömnmedel och alkohol i november 1971.

 Skribent Tage Tallqvist