Till sista andetaget  – A bout de souffle – av Jean-Luc Godards

Till sista andetaget är Jean-Luc Godards första film. Den Nya Vågen hade börjat året innan hade börjat föregående år med Les Quatre Cents Coups av Truffaut och Alain Resnais Hiroshima mon Amour. Nu var det Godards tur. På den tiden väckte A bout de souffle stor uppmärksamhet för sin djärva visuella stil, som inkluderade då okonventionell användning av jump cuts.

  Detta är en film av sin tid. Det är ett plötsligt välstånd i Europa . Tiden präglas av en coola beatkulturen och existentialismen. Den präglas av den tidens nonchalans.

 Den unge Michel Poicard stjäl en bil för att ta sig till Paris. På vägen dit blir han upphunnen av en motorcykelburen polisman. Michel hittar en pistol i handskfacket på bilen och skjuter ihjäl polisen.

Pank och på flykt från polisen vänder han sig till en amerikanska, Patricia som han är kär i, Patricia, en student och blivande journalist, som säljer New York Herald Tribune på boulevarderna i Paris. Den ambivalenta Patricia gömmer honom omedvetet i sin lägenhet när han samtidigt försöker förföra henne och ta ett lån för att finansiera deras flykt till Italien. Patricia säger att hon är gravid, förmodligen med Michels barn. Hon får veta att Michel är på flykt när hon förhörs av polisen. Så småningom sviker hon honom, men innan polisen kommer berättar hon för Michel vad hon har gjort. Michel flyr men polisen skjuter honom på gatan och efter att ha sprungit längs kvarteret dör han.

    Krönikör Tage Tallqvist