Experterna: Nato-medlemskap hotar svenska industrin

Somliga hävdar att ett medlemskap i Nato skulle hota den svenska industrin. Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, förklarar för Dagens industri att Sverige i ett unikt läge som inte går att koppla ihop med någonting tidigare i historien.

En person som däremot ser kopplingar till historiska företeelser är Per Högselius, professor it teknikhistoria vid KTH. Enligt en intervju med honom i samma artikel kan vi se flertalet djupa samhällskriser med 40-50 års mellanrum och därav är det inte konstigt att vi efter ett antal år går in i en djup kris just nu, med tanke på den kraftiga uppgång och tillväxt vi tagit del av på 2000-talet.

Högselius bild är även något som Olof Ejermo, professor på Lunds universitet samt forskare kring historiska perspektiv på innovation, håller med om. Vidare fortsätter Ejermo att konstatera att västlandets konflikt med Ryssland och covidkrisen tillsammans påvisat de globala värdekedjornas sårbarhet. Han tror därför att svenska företag kommer att göra noggrannare avvägningar kring vart man lägger produktionen i framtiden.

”Sverige är extremt känsligt för händelser i omvärlden, och idag mycket mer än på 1970-talet. Globaliseringsboomen kom ju på 80-talet. Så allt tal om nya tullar och att stänga gränser gör svenska företag jättenervösa”, säger Per Högselius.

Han påpekar dock att de svenska företagen nästan alltid har varit kapabla till att reda ut kriserna, och ger exempel på Ericsson, som befann sig i ”en slags permanent kris”.

Per Högselius tror att Nato-medlemskapet kan vara en av de saker som kan få stor inverkan på näringslivet då svensk industri, enligt honom, har tjänat på att Sveriges image har varit som ett litet och ofarligt land i utlandet.

”Frågan är vad som händer när Sverige blir ett Nato-land bland alla andra. Det är faktisk en risk”, säger han till tidningen.