Mordet i Katedralen av T.S. Eliot

   Eliots pjäs handlar om mordet på Thomas Becket. Eliot har utgått från Edward Grim (död c. 1189) som var en munk från Cambridge som besökte Katedralen i Canterbury tisdagen den 29 december 1170 när Thomas Becket blev mördad. Han forskade sedan om Thomas liv och skrev en bok, Vita S. Thomae ( St. Thomas liv) omkring 1180, som idag är känd i en förkortad version som beskriver mordet som Edward Grim blev vittne till.

 Handlingen utspelar sig i Canterbury år 1170. Ärkebiskopen av Canterbury, Thomas Becket, har just återkommit till England efter en sjuårig landsflykt som han tvingats till efter att i sitt ämbete alltför mycket hävdat Påvens  intressen mot Henrik II:s . Den politiska oron och folkets onda aningar om kommande krig och olyckor uttrycks genom kören och samtalet mellan de tre prästerna.

 Becket, prästerna och kören genomgår under pjäsens gång alla andlig utveckling med avseende på hur de ser på ödet och deras förhållande till det. I slutet av pjäsen måste alla utstå någon form av uppoffring som ett resultat av denna utveckling.

   Pjäsen Mordet i katedralen har ett mycket entydigt moraliskt budskap: en person måste stå upp mot tyranni och martyrer är bara sanna martyrer om de agerar i enlighet med Guds vilja utan någon själviskhet.

Pjäsen är inspirerad av det grekiska dramat och även det medeltida mirakelspelet. I ärkebiskopens sal utsätts Thomas för tre frestare som vill locka honom med världslig makt, men Thomas avvisar dessa då han inte har något intresse av världsliga mål. En fjärde frestare lockar honom med hans egen önskan: att dö en hjältemodig martyrdöd. Även denne fjärde frestare avvisar Thomas innan han dör martyrdöden.

  Skribent Tage Tallqvist