Izabella Jarvandi: En ”transa” är ingen riktig kvinna 

Ledarredaktionen: En transa är ingen riktig kvinna – så lyder frasen som delar könsrollsdebatten i två läger. Eftersom att min världsbild grundar sig på människans biologiska natur tillhör jag självfallet den del av samhället som aldrig någonsin skulle kunna klassa en transvestit som en riktig kvinna. HBTQ-rörelsen får gärna tro att en utklädd man kan transformera sitt kön, men det är ett verklighetsfrånvänt perspektiv.

Nyligen har vi fått ta del av drag-showinslag med ”transor” som läser sagor för barn inom offentligt finansierad verksamhet. Det har väckt debatt här i Sverige, och nu väcks även debatten utomlands om huruvida transvestiter bör få en accepterad plats i vårt samhälle. Den första transpersonen som kommit in som representant i New Yorks delstatsparlament har nu arresterats efter att ha anklagats för förföljelser av en kvinna. Mitt i alltihop förbjuder Qatar, som håller i årets World Cup, pride-symboler på fotbollsmatcherna. Det kanske finns en gnutta verklighetsinsikt hos muslimska kulturer? Diskussionen kring könsidentitet, transkvinnor i synnerhet, är i full gång. Det kan få ha missat!

Som ledarskribent vill jag slå ett slag för oss riktiga kvinnor och jag säger därmed såhär: Vi kvinnor är mer än det som syns på ytan! Längden på vårt hår och antalet klänningar i vår garderob inte är vad som gör oss till kvinnor. Måhända att dessa två faktorer är fantastiska symboler för femininitet. Därför är det skamligt, enligt mig, för en man att klä sig i kvinnokläder – eftersom den mannen avsäger sig det maskulina ideal som finns till för att skydda oss kvinnor i vår kvinnlighet.

Men utöver detta är det ju faktiskt inte kläderna som gör oss till kvinnor, utan de biologiska, hormonerna, hjärnans struktur, våra celler och våra organ. Därför blir en man som gör avkall på sin manlighet aldrig en kvinna, han blir en utklädd pajas med dålig frisyr. Samtidigt förvånas jag inte över att den hyper-liberala rörelsen kan låta sig själva luras av en peruk. För denna postmoderna ideologer är alltingen social konstruktion och ingenting genetisk betingat, varken kön eller begåvning, enligt dem.

Den som förnekar kopplingen mellan könsrollernas existens och vår biologi kan såklart inte acceptera mitt resonemang. Hur många gånger har man inte hört vänsteraktivister skrika om att könsroller enbart är en socialkonstruktion?

Sanningen är dock att i kvinnorna är cykliska varelser med nya behov varje vecka, vilket män inte är. Vi är dynamiska och intuitiva i enlighet med vår biologiska natur. Kvinnors liv präglas av en kropp som producera barn. Vi hittar de detaljsinnade, de känslosamma, de fysiskt och psykiskt sköra individerna inom det kvinnliga könet. Vi hittar också de ödmjuka, de försiktiga och de tålmodiga. Vi är kvinnor, födda med en stark anknytningsförmåga och heta känslosvall – den som inte förhåller sig till detta kan lätt skapa en ”kaninkokerska” i ett förhållande till oss.

Ja, jag generaliserar – men det krävs inte mycket research för att förstå skillnaderna mellan män och kvinnor. Studier visar till och med att kvinnor har en ökad känslighet vad gäller stökiga ytor. Kvinnor är inte lika långa, stora och starka. Kvinnor följer en månadscykel som påverkar alltifrån vad vi bör äta, hur vi bör träna till vad vi behöver i en partner och hur vi mår psykiskt samt fysiskt.

Väljer man att accepterar denna realitet blir det svårt att ta män i kvinnokläder på allvar och då än mindre män som säger sig vara kvinnor, trots att de inte har vår kromosomuppsättning.

Feminister vill gärna att tala om hur kvinnor kämpat för sina rättigheter i decennier – att vi fortfarande behöver göra så. Jag kämpar inte för några särskilda kvinnliga rättigheter och kommer aldrig så göra, däremot ser jag det som en plikt att som kvinna tydliggöra våra behov, och vår roll för samhällets överlevnad och styrka – när vi låter maskulina män föröka sig med oss – någonting transkvinnor inte kan. Samhällsdebatten måste i större utsträckning lyfta fram hur vi kvinnor fungerar, för gör vi inte det kommer vi aldrig att som samhälle och kollektivt förstå varför traditionella könsroller är avgörande för sociala stabilitet och civilisationens överlevnad. Och det blir än mer omöjligt att förstå dessa könsroller om vi erkänner trans-kvinnor som riktiga kvinnor.

Ledarskribent Izabella Jarvandi