Kristersson ger efter för Erdogan medan grundlagsändring möjliggör munkavel på media
Nu möts Sveriges nytillträdde statsminister Ulf Kristersson och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i Ankara. Detta möte sker som ett resultat av Sveriges NATO-ansökan och att Turkiet anklagat Sverige och Finland för att ha skyddat kurdiska rebeller, däribland tidigare riksdagsledamot Amineh Kakabaveh, enligt Al Jazeera.
När ett land ansöker om NATO-medlemskap måste de andra länderna i NATO gå med på att släppa in vederbörande i försvarsalliansen. Turkiet som gick med i alliansen redan 1952 har tidigare satt sig emot Sveriges ansökan då Svenska politiker sen länge haft sympati för de kurdiska självständighetsrebellerna vars vilja till självständighet kommer i konflikt med Turkisk nationalism. Erdogan har dock, i samband med det senaste mötet, sagt att man hade hoppats att Sverige skulle bli en del av alliansen och därmed ta Turkiets parti i konflikten med de terrorist-klassificerade kurdiska grupperna, även de politiska grenarna av den kurdiska självständighetsrörelsen. Ulf Kristersson säger sig, efter mötet, förstå Turkiets ställningstagande och menar att regeringen tänker agera utefter deras önskemål för att möjliggöra ett svenskt Nato-medlemskap.
I april 2022 röstade Sveriges riksdag även om ett flertal grundlagsändringar som man kommer att rösta om igen redan den 16 november i år- då grundlagen bara kan ändras efter två identiska riksdagsbeslut med ett riksdagsval däremellan. Dessa grundlagsändringar gäller bland annat Sveriges relationer till andra länder samt människors eventuella medlemskap i vad vårt rättsväsende skulle kunna klassa som terroristorganisationer. Dessa lagar komma att träda i kraft redan i samband med det kommande årsskiftet.
Grundlagsförändringarna kommer innebära att det blir olagligt att vara medlem i en organisation som blir terroriststämplad. Samtidigt röstar riksdagen även igenom ett lagförslag gällande lagen om utlandsspioneri. Denna lag blir möjlig efter en grundlagsändring. Om det sistnämnda röstas igenom kommer det att bli straffbart att sprida uppgifter som kan skada Sveriges relationer till andra länder. Enligt experter på Sveriges Radio skulle det inte bara gälla spioner utan även journalister som rapporterar/granskar svenskt agerande i utlandet.
Aktörer världen över räds nu för Sveriges förenings- och mötesfrihet samt pressfriheten i vårt land. Några av de som reagerat över detta är the Assange Defense Committee som kämpat för befriandet av journalisten Julian Assange, som hölls fängslad i högrisk fängelset Belmarsh, Storbritannien, och som riskerar 175 års fängelse i USA. Detta efter att Assange läckt information om USA:s militära aktioner i Irak och Afghanistan.
Kommittén har nämligen skickat ut ett brev till alla Sveriges riksdagsledamöter där man vädjar om att se över omröstningen. Brevet är även signerat av Arne Ruth, f.d. chefredaktör på Dagens Nyheter samt f.d. kulturchef på Expressen. Breven är offentliga handlingar.
