Anatolij Fomenko och den Nya Kronologin
Anatolij Timofejevitj Fomenko född den 13 mars 1945 i Donetsk ukrainska SSR är en rysk matematiker, professor i matematik vid Moskvauniversitetet och medlem i den Ryska Vetenskapsakademin.
Sedan 1990 har han tillsammans med en yngre kollega, Gleb Nososkij (född 1958), skrivit en lång rad böcker om det han kallar ”Den Nya Kronologin ”.
Nosovskij-Fomenkos böcker ”History: Fiction or Science?” har översatts till engelska. Böckerna säljs i stora upplagor, i synnerhet i Ryssland .
Den allmänt accepterade historieskrivningens kronologi är felaktig enligt Fomenko.
Anatolij Fomenkos påståenden
Enligt Fomenkos teori består den traditionella kronologin av fyra överlappande kopior av den Den Nya Kronologin som förskjutits bakåt i tiden med betydande intervaller med några ytterligare revisioner. Fomenko hävdar att alla händelser och karaktärer som konventionellt dateras tidigare än 1100-talet är fiktiva och representerar "fantomreflektioner" av faktiska medeltidshändelser och karaktärer, orsakade av avsiktliga eller oavsiktliga felaktigheter i historiska dokument.
Före tryckkonstens tidevarv var redogörelser för samma händelser av olika ögonvittnen något som återberättades flera gånger innan de skrevs ner, och gick sedan ofta igenom flera omgångar av översättningar och kopieringar. Namn översattes, uttalades fel och stavades fel så till den grad att de inte liknade originalen.
Enligt Fomenko ledde detta till att tidiga kronologer trodde eller valde att tro att dessa historier beskrev olika händelser i olika länder och olika tidsperioder. Fomenko motiverar detta tillvägagångssätt med att originaldokumenten i många fall helt enkelt inte är tillgängliga. Han hävdar att all den antika världens historia är känd för oss från manuskript som daterar sig från 1500-talet till 1800-talet, men beskriver händelser som påstås ha hänt tusentals år tidigare, originalen är passande nog förlorade för de som hävdar motsatsen.
Till exempel är de äldsta manuskripten av monumentala avhandlingar om antikens romerska och grekiska historia, såsom annaler och historier, konventionellt daterade ca. 1100 e.Kr., mer än ett helt årtusende efter händelserna de beskriver, och de kom inte till forskarnas uppmärksamhet förrän på 1500-talet. Enligt Fomenko är det troligtvis på 1500-talet dessa dokument först skrevs.
Centralt i Fomenkos Nya Kronologi är hans påstående att det har funnits enormt slaviskt-turkiskt imperium, som han kallar den "Ryska horden". Detta imperium spelade enligt honom den dominerande rollen i den eurasiska historien före 1200-talet, från skyterna, hunnerna, goterna och bulgarer, genom petjenegerna, till på senare tid, kosackerna, ukrainarna och vitryssarna. De är alla inget annat än element i den ”Ryska horden”.
För de nya kronologerna lider folk som ukrainare, vitryssar, mongoler och andra som hävdar sina medborgares oberoende från Ryssland av en historisk villfarelse.
Han hävdar vidare att den mest troliga prototypen av historisk Jesus var Andronikas I Komnenos enligt Fomenko 1152 till 1185 e.Kr.
Den historiske Jesus är en sammansatt figur och återspegling av profeten Elisha från Gamla testamentet 850-800 f.Kr, påven Gregorius VII 1020 – 1085 e.Kr, Saint Basil av Caesarea 330-379 och till och med Li Yuanho , även känd som Kejsar Jingzong, eller "Himlens Son", kejsare av västra Xia, som regerade 1032-1048 e.Kr, Euklides, Bacchus och Dionysius. Fomenko förklarar de till synes enorma skillnaderna i biografin om dessa figurer som ett resultat av skillnader i språk, synpunkter och tidsram för författare till nämnda berättelser och biografier.
Fomenko hävdar att Hagia Sofia faktiskt är det bibliska Salomos Tempel. Han identifierar Salomo som sultan Suleiman den magnifike (1494-1566). Han hävdar att den historiske Jesus kan ha blivit född 1152 och att han blev korsfäst år 1185 på den kulle som blickar ut över Bosporen.
Ytterligare hävdar han att ordet “Rom” bara är ett platsnamn som användes för att beskriva olika städer och kungadömen. Han hävdar att de “Första Rom”, eller “Antika Rom”, eller “Mizraim”, är ett urgammalt egyptiskt kungadöme i Nildeltat med Alexandria som huvudstad. Det andra och mest berömda “Nya Rom” är Konstantinopel. Det tredje “Rom” utgörs av tre olika städer: Konstantinopel (igen), Rom i Italien och Moskva. Enligt vad han påstår grundades Rom i Italien omkring 1380 av Aeneas, och Moskva som det tredje Rom var huvudstaden i den stora “Ryska Horden”. På samma sätt var “Jerusalem” ett namn på flera olika platser snarare än en fysisk plats och kan vara namn på olika platser. I olika tider definierade ordet “Israel” inte en stat, inte ens ett territorium, utan människor som kämpar för Gud, till exempel, franska St. Louis och engelska Elizabeth är själva Kungen/ Drottningen av Israel.
Han hävdar att parallellismen mellan Johannes Döparen, Jesus, och Gamla Testamentets profeter implicerar att det Nya Testamentet skrevs före Det Gamla Testamentet. Vidare att Bibeln skrevs fram till konciliet i Trent (1545 – 1563), då listan över kanoniska böcker upprättades och alla apokryfiska bud beordrades att förstöras.
Fomenko anser också att Platon, Plotinus och Gemistus Plethon1 är en och samma person; enligt honom blev några texter, av eller om Plethon feldaterade och påstås enligt Den Nya Kronologin vara texter av eller om Plotinus eller Platon. Han menar att Florens och Huset Medici finansierade och spelade en viktig roll i skapandet av Greklands och Roms lysande historia.
Det är inte förvånande att forskarsamhället inte accepterar dessa teorier och har avfärdat det som pseudovetenskap. Men man kan inte bortse från att det finns intressanta infallsvinklar i hans resonemang och hans metodik verkar vara vetenskapligt oklanderlig. I en uppföljande artikel kommer denna metodik beskrivas.
Skribent Tage Tallqvist
1. Georgios Gemistos Plethon, född omkring 1355 i Bysantinska riket, död 1452 i Mystras, var en grekisk nyplatonsk filosof och lärd, och av avgörande betydelse för det intresse för litterära studier som genomsyrade Västeuropa under hans samtid, vilket utmynnade i renässansen och humanismen.
