Prenumerera
Prenumerera

Elkrisen blir en industrikris

Industrikrisen är här – risk för tiofaldiga elnotor kommer drabba svenska företag denna vinter. Under decennier har svenska företag kunnat lita på låga energipriser, vilket skapat stabilitet trots höga arbetskraftskostnader och skatter men nu är eran av kostnadsmässig förutsägbarhet över. Också i andra länder har elpriserna skjutit i höjden, men där har företagen fått andra kompensationer.

Peter Kihlgren är VD för industriföretaget Kemira, en finsk industrikoncern med 5000 anställda över hela världen, och han kommenterar det hela i TN:

– Debatten handlar nästan alltid om elpriset, men för industrin är det endast relevant att tala om elkostnaderna. Det är en oerhört stor skillnad eftersom skatter, subventioner, och olika pålagor ser olika ut i olika länder, säger han.

Kemira har också verksamhet i Sverige med knappt 300 anställda.

Kihlgren tillägger:



– I diskussionen hör vi ofta att det är samma pris i Tyskland och på övriga kontinenten, men det är ett typiskt politiskt sätt att faktiskt undvika en relevant diskussion. Det känns inte som man har förmågan att förstå vidden av det som sker nu.

Peter Kihlgren ställer sig frågande till hur det kommer sig att Sverige har lyckats slarva bort en så stark position. Konkurrenskraften har snedvridits inom landets gränser. De relativt låga elpriserna i norra Sverige är väsensskilda jämfört med de i södra Sverige där elpriset slår rekord gång på gång. En företagare från östra delen av Sverige är Richard Wiger som med sitt företag Mönsterås Metall och Gjuteribolaget har tvingats ta till flera åtgärder sedan elpriserna sköts i höjden, enligt TN.

– Det är horribelt. Jag har aldrig varit med om att vara så in målad i ett hörn, säger han.

Wiger har tvingats lägga på ett energitillägg på fakturorna och sen anpassat produktionen genom att stänga ner en del maskiner för att låta andra köras hårdare. På så sätt kan han i viss mån påverka elförbrukningen. Bolaget gör totalt av med sju miljoner kilowatt för de båda anläggningarna som används av rörelsen. Elkostnaderna för Wigers företag brukar ett vanligt år ligga på 5,4 miljoner kronor. Nu blir det som lägst 15 miljoner. Dock kan priserna öka upp till 54 miljoner kronor beroende på om de höga priserna i augusti och september inte dämpas. I värsta fall kommer de skenande elpriserna leda till att arbeten försvinner och fabriker läggs ner, konstaterar TN.

Konkurrenskraften urholkas allt mer visar också organisationen Ikem som gör återkommande mätningar på sina medlemsföretag, vilka är kemi- och plastindustrier, läkemedelstillverkare, raffinaderier och biokemi- och bioteknikföretag. Dessa bolag står för en femtedel av svensk tillverkningsindustri och 20 procent av den svenska varuexporten. Sedan 2019 visar Ikems undersökningarna att Sveriges industri tappat sina relativa konkurrensfördel inom sju av elva undersökta områden. Gällande elförsörjning får Sverige bottenbetyg i stabilitet. Tidigare sågs svenska elpriser som en styrka medan de nu är en kritiskt svaghet, rapporterar TN.