Krönikör Erika Stensson: Att stå för vår historia är att bejaka svenskt kulturarv

Svenskt kulturarv och svensk historia behöver uppvärderas. Utan att veta sin historia kan man inte förstå och värdera sig själv, allt blir identitetslöst och meningslöst. Nu har vi ägnat trettio år åt att forska och intressera oss för alla världens kulturer och dess seder och bruk och vi har dekonstruerat och förkastat våra egna traditioner och våra förfäder.

Nu har vi nästan tappat greppet och vet inte själva vilka vi är. Finns det egentligen någon svensk historia och några svenskar överhuvudtaget eller är alla svenskar från tredjevärlden? Så nu är det dags att se vad vi själva har med oss i bagaget. Särskilt för de unga människorna som växer upp idag är det en viktig fråga. Vem är jag, var kommer jag ifrån och vart ska jag? Identitetsförvirring är inte coolt, identitetsförvirring leder till psykisk ohälsa på alla plan, både på det individuella och det kollektiva. Vi behöver också gå tillbaks till basic och acceptera livets förutsättningar för vår existens utan att känna oss förfördelade och kränkta.

Det finns män och kvinnor och reproduktionen går till genom att de har sex med varandra. Det är livets förutsättning. En del är homosexuella och det är också naturligt men alla är inte det och det är inte coolare att vara homo än hetero och ett ytterst fåtal människor är transsexuella. Det är bra att känna sina gränser och det är bra att det finns tabun för att skydda andra människor. Det är viktigt att bejaka det friska och inte det sjuka. Man behöver inte leva ut varenda känsla man har eller varenda sexuella fantasi man tänker. Tankar och känslor kan få vara en chimär och livet är inte en konstscen utan en verklighet som ska organiseras och byggas för alla människors bästa. Kan vi försöka skapa balans istället för kaos nu.

Skribent Erika Stensson