Prenumerera
Prenumerera

Ledare: Frihetsaktivismen återföder drömmen om en äkta folkrörelse

Från den 22 januari i Sergels torg – demonstration mot vaccinpassen

Den 22 januari 2022 var en historisk dag för Sverige – när de restriktionskritiska rörelserna samlade uppemot 17 000 människor på Sergels torg i Stockholm. Protesterna var huvudsakligen riktade mot de vaccinpass som infördes i december 2021. Demonstranterna likställde passen med en medicinsk apartheid, där de som inte ville ta covid-19 vaccinet dömdes till ett utanförskap med färre friheter och rättigheter.

Sammankomsten var en urladdning av den oro och den ilska som många riktat mot de drakoniska regelverk som regeringen sakteligen införde från och med mars 2020.

Den totalitära intentionen långsiktighet blev påtaglig när Sverige socialminister, Lena Hallengren, våren 2021 talade om ”Vilka typer av restriktioner, begränsningar eller åtgärder som möjligen kan vara en del i ett nytt normalläge, det är det vi ber myndigheten att titta på”.

Pandemilagen hade klubbats igenom riksdagen utan några större invändningar i januari 2021 och att höra socialministern tala om den rådande situationen som ett ”nytt normalläge” någon månad därefter blev en varningsklocka som borde ha väckt alla som inte redan var vakna.

Men restriktionerna och förbunden väckte den äkta oppositionen till liv. Av allt att döma resulterade opinionsmarkeringen vid Sergels torg att vaccinpassen slopades.

Den svenska folkrörelsen

Första maj-demonstration i Stockholm år 1899

Begreppet folkrörelsen har i Sverige haft större praktisk genomslagskraft än någon annanstans i världen. Sverige har haft en lång tradition av gemenskap och folkligt engagemang för de sociala frågorna – ända sedan demokratiseringens första stapplande steg under 1800-talets slut. Denna demokratisering växte fram i samklang med arbetarrörelsen, frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen – rörelser vilka lyfte fram dåtidens ödesfrågor. Rörelserna var demokratiska, medlemsstyrda och väl spridda över hela landet – så att hela Sverige fick leva. Många av de politiska partierna i Sverige växte fram ur denna folkliga och gemenskapsgrundande myllra. Socialdemokratin ur arbetarrörelsen, Bondeförbundet (numera Centerpartiet) ur landsbygdsrörelsen och Kristen demokratisk samling ur frikyrkorörelsen.

Knapp från näringslivets 4-oktoberrörelse

Det folkliga engagemanget har funnits hos både den röda och den borgerliga sidans gräsrötter. Den 4 oktober 1983 var det näringslivets som stod för drivkraften till att minst 50 000 människor samlades på Humlegården i Stockholm för att på ett fredligt sätt visa sitt misstycke mot promemorian om att införa löntagarfonder. Över en halvmiljon namnunderskrifter samlades in.

När studenter vid Stockholms Universitet ockuperar kårhuset 1968 för att protestera mot statlig toppstyrning av Universiteten – ”Kårhusockupationen”. En ung Olof Palme står längst fram och diskuterar utbildningsfrågor med studenterna.

Oavsett om drivkraften varit konservativ, liberal eller vänster så stärktes demokratin av engagemang och polemik. För demokratin blir vital när idéer lyfts fram, utmanar varandra och formar visioner inför framtiden via debatt.

Det postmoderna samhället har kväst den gemenskap som folkliga sammanslutningar gav upphov till. Individualism och egoism har splittrat människor och deras engagemang. De traditionella folkrörelserna får allt svårare att hitta aktiva till sina styrelser och aktiviteter. Det blir då svårare att forma en medborgerlig press mot makthavarna. Därmed får politikerna alltmer handlingsutrymme. Melodifestivalen och Netflix har helt enkelt blivit viktigare för de flesta än att kämpa för ett hållbart och demokratiskt samhälle.

Ett sargat och splittrat Sverige har då växt fram, där utanförskap är vardag för alldeles för många. Och inte skulle det bli bättre av demonstrationsförbud, restriktioner och rädsla för att möta andra människor. Men då kom reaktionen!

 

Frihetsaktivismen och restriktionskritiken – folkrörelsens renässans

Vaccinpassen må vara borta men en olustig känsla lever kvar. Att de ens gick att inskränka demonstrations och – mötesfriheten väcker funderingar om hur det egentligen står till med vår svenska demokrati.

Från demonstration i Göteborg mot grundlagsförändring 19 mars 2022

Nu i lördags samlades åter frihetsaktivismens rörelser för att manifestera denna oro – i Malmö, Stockholm och Göteborg på samma gång.

I oktober 2021 meddelande regering att de hade som ambition att se över rikets grundlagar. Justitieminister Morgon Johansson höll pressträff om frågan, där han konstaterade att det inte finns särskilda regler i grundlagen utifall landet hamnar i en allvarlig situation, exempelvis en ny ”pandemi.”

”…grundlagen behöver ändras för det ska bli möjligt att agera snabbare vid framtida kriser. Det kan till exempel handla om naturkatastrofer, smittspridning eller terroristattentat.”, skrev SVT i höstas när de skildrade regeringens intentioner.

– Vi har jämförelsevis små befogenheter, sade Johansson till SVT i den vändan och drog en parallell till andra länder där medborgare har bestraffats för att ha lämnat sin privata bostad och för privata sammankomsters storlek. Där har polisbrutaliteten varit än värre mot demonstranter och personer som vägrar lyda utegångsförbud.

Med andra ord vill regeringen skapa större grundlagssanktionerade befogenheter så att de kan utlysa undantagstillstånd, krav på isolering och kontroll. Det är då inte förvånande att de kritiska aktivisterna kan samla massorna.

Uppslutningen i helgen var stor, trots att grundlagsfrågan spontant kan framstå som väldigt smal för väljarkåren.

”Lördagens demonstration i Göteborg var fantastisk!”, säger Miranda Törnquist  som är en drivkraft bakom frihetsmanifestationerna i Göteborg sedan en tid tillbaka.

Göteborg 19 mars 2022. Miranda Törnquist håller tal vid minifestationen

”Det var strålande sol och på plats var det runt 600 personer, vi hade några planerade talare och efter det lämnade vi ordet fritt och många kloka göteborgare delade med sig av tankar och information”, förklarar Miranda. Hon beskriver en atmosfär där deltagarglädjen är stor och där så många som möjligt tillåts bidra med tankar och uttryck.

”Det blev även en marsch där fler människor anslöt till tåget och vi gick tillsammans upp längst avenyn. Jag skulle säga att det var en mycket lyckad dag med en bra uppslutning och grymma talare där Göteborgs pulsen verkligen kändes”, säger hon avslutningsvis.

Medan de politiska partierna har tappat medlemmar i flera decennier verkar frihetsaktivismen blossat upp som en folkrörelserenässans, så ock i Malmö.

Vi talar med Emilia som är en nyckelperson bakom frihetsarbetet i Malmö och helgens manifestation i staden. Detta är den fjärde demonstration med friheten till huvudteman som hon är med och anordnar. Denna gång var parollen ”Rör inte grundlagen”, precis som i Göteborg och Stockholm.

Från demonstrationen i Malmö 19 mars 2022

”Det var väldigt härlig stämning med fantastiska människor och bra väder”, förklarar hon när vi återkopplar om manifestationen i Malmö. ”Vid evenemangets slut kom folk på direkten och frågade när vi skulle ha nästa sammankomst”, förklarar hon med glädje.

På plats var Nils Littorin ifrån läkaruppropet. Han berättar under sitt tal att läkaruppropet är skeptiska till tvångsvaccineringen, bland annat mot ”barn och friska ungdomar”.

Nils Littorin som talar i Malmö vid manifestationen 19 mars

”Vi tycker att patienten alltid ska ha ett självbestämmande och kunna vara med i processen vilken behandling det än gäller” Han talar varmt om ”rätten att säga nej” till vaccinering inför manifestationens åhörare.

”Om du ifrågasätter varför barn och friska ungdomar ska ta en biologisk produkt när de riskerar allvarliga biverkningar – rent av dödsfall så kalls du för antivaxer”, sade han i ett tal som fick stor uppskattning ifrån den samlade folkmassan.

Han belyste även hur makteliten gör allt för att kväsa alternativa åsikter och perspektiv i största allmänhet.

”Om du kritiserar invandringspolitiken så riskerar du att bli kallad för rasist, om du kritiserar klimathysterin riskerar du att bli kallad klimatförnekare, om du ifrågasätter att Sverige ska överge tvåhundra år av fred och alliansfrihet så kallas du för Putinist, om du kritiserar att globalt riskkapital ska ta över den svenska skolan kallas du för kommunist.”

Han medgav att han har kritiserat rådande politik inom alla dessa områden.

”Jag ställer frågor och jag söker sanningen…men sanningen är ibland en ovälkommen gäst i det svenska landskapet”, poängterar han därpå.

”Nils tal var eldigt som vanligt” konstaterar Emilia och hyllar honom som en gedigen talare inom frihetstemat.

Grundlagsfrågan kan te sig knepig för många men Emilia berättar för oss på Svenska Morgonbladet att ”många av deltagarna ändå var väldigt informerande om makthavarnas ambition med att ändrad grundlagen och det var väldigt positivt att frihetsaktivismen kunde samlas kring detta”.

Det visar att den rörelse och den gemenskap som byggts upp i något år är dynamisk, vital och livskraftigt inför framtiden och för den svenska demokratin, menar Emilia.

”Sverige har aldrig haft ett sådant här stort folkligt engagemang på länge” bedömer Emilia med stolthet. Hon och alla andra arrangörer har all anledning att vara stolta. De har inte enbart återfött ett folkligt engagemang som lyst med sin frånvaro i flera decennier men de har även börjat få en geografisk spridning på detta engagemang, någonting de gamla folkrörelserna också lyckades med. Det som också blir väldigt tydligt är att denna moderna rörelse, till skillnad ifrån 1800-talets, givit stort utrymme åt starka kvinnor med visioner.

(fr.v.) Emilia, Petrit Latifi och Miranda Törnquist från tidigare frihetsmanifestation i Göteborg

Frihetsfenomenet har dessutom skapar ringar på vattnet. Tala om det är ett fristående projekt som lyfter fram de vaccinskadade i rampljuset. Sandra Wigren närvarade vid manifestationen i Malmö och talade om ambitionen med projektet.

Ifrån detta frihetsupprop har dessutom två politiska partier växt fram. Paritet MoD och Partiet Rikslagen, vilket också bevisar att manifestationerna skapar ringar på vatten inom den parlamentariska sfären, precis som folkrörelserna gjorde vid demokratiseringen av Sverige.

Svenska Morgonbladet talar även med Max Winter som är en drivande kraft bakom frihetsarrangemangen i Sveriges kungliga huvudstad.

Från demonstrationen i Stockholm 19 mars 2022

”Det var en succé måste ja säga”, berättar Max när vi ringer upp honom.

”Vi fick ändå ditt 1200 människor. Väldigt lyckat.” Han känner sig nöjd med uppslutningen mot bakgrund av att många ”tror att allting är över nu när vaccinpassen försvunnit.”

”Det är en livskraftig kärna inom frihetsrörelsen som är väldigt trogen och lojal och som vågar stå upp och vågar göra skillnad. Det finns ett folkligt stöd när det kommer till sakfrågor…” Han förklarar att fler sakfrågor kommer introduceras till höstens val. Han talar också om en ”ny rörelse som växt fram” men bredare uppslutning och betydligt fler yngre människor som närvara.

Max förhoppning är att även lyfta frågor som ”skydda grundlagen” och om det är nödvändigt propagera för att ”stärka grundlagen”.

 

Fortsättning följer…

”Vilka typer av restriktioner, begränsningar eller åtgärder som möjligen kan vara en del i ett nytt normalläge, det är det vi ber myndigheten att titta på”. Ja…vi återupprepar…Lena Hallengrens ord är värda att minnas – för de påminner oss om vad som kan hända om makthavare får agera utan en konstant press ifrån folkliga rörelser ock medborgerlig medvetenhet.

Frihetsaktivismen och de rörelser som växer fram därikring har minsann bestämt att restriktionshetsen inte ska få bli ett ”nytt normalläge”.

Det är omöjligt att förutspå framtiden, men det är högst rimligt att anta att dessa aktivister kommer göra allt i sin makt för att bryta sig in i den svenska valrörelsedebatten. Deras chanser att lyckas ökar desto fler som ansluter sig till denna snabbt växande fenomen som återföder ett folkligt engagemang som vi inte sett på länge.