Krönikör Izabella Jarvandi: Låt det feminina vara kvinnornas styrka

Den internationella kvinnodagen är kommen. För den som vill stärka kvinnans roll i samhället är det högst angeläget att stå upp för de feminina kvalitéer och traditionalistiska strategier som bringat oss makt och framgång genom historien. I decennier har den feministiska och sedermera sexualliberala revolutionen vilselett och avväpnat oss genom att med ekonomiska, liksom sociala faktorer svartmåla ovanstående ting. En dag som denna, vill jag därför belysa hur vi kan stärka den västerländska kvinnan – på riktigt och därmed föra en kamp som inte bara gynnar henne, utan männen, barnen och hela samhället.

Finns det något ord som används så flitigt under den internationella kvinnodagen som ordet feminism? När jag, för cirka ett halvår sedan, poängterade via Twitter att det är en sammansättning av det latinska ordet femina och slutligen -ism, som kan översättas till något i stil med “att ta ställning till kvinnan”, blev många upprörda. Jag fick kommentar på kommentar om hur det minsann bara handlade om att båda könen var lika mycket värda och att feminism, på så vis, var en synonym för jämställdhet. Problematiken som uppstår är, enligt mig, inte bara att det sistnämnda per definition inte är sant. Jag anser även att tron på jämställdhet är just vad som kraftigt missgynnat dagens kvinnor, att feminism och jämställdhet är två koncept som inte går ihop.

I det så kallade 50/50 samhället har de allra flesta kvinnor, efter att man slopade sambeskattningen år 1971 och började placera barn på dagis, blivit en del av arbetsmarknaden och därmed hamnat i en maskulin hierarki. Feminina talanger och attribut som att stanna hemma och ta hand om sina barn värderas inte längre. I stället ska vi göra det som historiskt sett varit männens roll, det vill säga utbilda oss och arbeta hårt utanför hemmet.

Redan 2020 publicerade Försäkringskassans hemsida en artikel med titeln “Stressrelaterad psykisk ohälsa: 41 procent högre risk för kvinnor”. Hur detta kommer sig kan man undra, en sak är dock säker och det är att vi kan ge oss hur många lika rättigheter som helst – män och kvinnor kommer, av naturen, inte att ha samma förutsättningar i praktiken. En av faktorerna är kvinnans cykliska natur och de behov som skiftar från vecka till vecka. Att, som kvinna behöva, oavsett om vi är i vår pigga follikulärfas, efter menstruation eller i vår trötta lutealfas, innan mens hålla uppe samma prestation sätter oss automatiskt ett steg tillbaka. Det räcker att läsa om kvinnans skiftande hormoner, så förstår vem som helst att vi helt enkelt är känsligare på grund av bland annat dessa skiftningar.

Ord som just “känslig” eller “skör” är starkt associerade med det feminina. Samtidigt har dessa adjektiv fått en negativ klang i det feministiska samhälle där kända uttryck som “boss babe” och “girl boss” är vad används för att hylla människor i sociala medier. Ingen har råd att vara känslig, i karriärlivet, där ska man ha skinn på näsan och klättra i branscher fyllda av män som generellt sett, saknar dessa drag. Samtidigt som attributen missgynnar kvinnor som grupp på arbetsmarknaden har vi fått dem av en anledning. Dessa drag kompletterar männens mer praktiska natur, och vi kan föda och knyta starkare band till våra barn.

För att återgå till det jag var inne på förut, nämligen feminismens budskap om att ta ställning till kvinnan, ställer jag här med frågan – hur kan vi, på riktigt, stå upp för dagens kvinnor? Mitt svar på det är att vi måste bygga upp en hierarki som är baserad på de egenskaper som i stället kommer till oss naturligt och är gynnsamma. Ett sätt att öka vårt värde är att göra de saker som inte män kan göra, åtminstone inte lika bra. Med andra ord, hade något som faktiskt stärkte kvinnor varit att exempelvis bilda familj samt utnyttja den detaljförmåga och intuition som, enligt flertalet studier visat sig fungera bättre för oss.

Hur gör vi då detta? Jo, alla kvinnor som väljer att anamma denna feminina natur är på så vis med och skapar en feminin hierarki som kompletterar den maskulina. De är även med och sporrar andra kvinnor till att utvecklas och konkurrera inom den hierarkin i stället. För de som inte kan göra dessa saker ännu, kan vi fortfarande sända signaler om att vi är vackra, eleganta, fertila, självständiga, anständiga och feminina kvinnor. Vi kan vara kvinnor som är redo att inspirera varandra och knyta an till våra män och barn. Tillsammans kan vi skapa en värld där vår skörhet blir till vår styrka. Vi kan skapa ett samhälle där vi använder denna styrka till att investera tid i att skapa tryggare hem och starkare relationer med varandra samt lämna det system som aldrig var menat för oss.

Izabella Nilsson Jarvandi