Krönikör Katja Leijonmarck: Återgå till soliditet och långsiktighet inom ägarskap och ekonomi
Vi lever onekligen i ett I-land och för detta ska vi vara tacksamma. På 100 år har teknologiska och ekonomiska framsteg resulterat i levnadsstandardhöjningar som få klagar över. Häri finns dock ett problem. Bara för att tekniken och ekonomi moderniserats ska vi inte nödvändigtvis glömma äldre tiders ideal kring sparsamhet – för konservatismen har alltid förordat en försiktighetsprincip – en uppmaning till att inte förändra någonting som fungerar.
Låt mig problematisera:
Av allt att döma kommer den ekonomiska inbromsningen påverka Sverige och landets arbetsmarknad ett bra tag framöver. Ekonomer uppmäter visserligen en återhämtning med då ifrån väldigt katastrofala nivåer.
2018 låg den svenska arbetslösheten på 6,3 procent av den arbetsföra befolkningen, när högkonjunkturen nådde sin kulm, enligt siffror ifrån SCB. Arbetslösheten ökade med 2 procent fram tills 2020. Det finns till och med siffor från arbetsförmedlingen (2021) som pekar på över 9 procent sysslolöshet.
Parallellt med denna konjunkturförsämring ökade svenskarnas skuldsättningsberg hos kronofogden med över 14 procent, enligt data ifrån myndigheten. Dessutom ser vi en ökning av antal vräkningar och här är en särskilt utsatt grupp barnfamiljer.
Antalet skuldsaneringar tilltar dessutom till rekordnivåer, rapporterade Dagens Juridik i september 2021.
– Vi har aldrig tidigare tagit emot så många ansökningar, säger Per-Olof Lindh, enhetschef på Kronofogden till tidningen.
Vi är således ett modernt I-land som är otroligt konjunkturkänsligt. Den stora frågan, som jag här vill reflektera kring, är varför.
För ett sekel sedan var det långt ifrån säkert att en bank skulle bevilja ett lån, även om den som efterfrågade pengar hade anställning. Idag kan ungdomar på CSN-bidrag få snabblån medgivna via några knapptryckningar på en mobiltelefon.
I dagens populärkultur definieras rikedomen, om än via subtila budskap, som förmågan att köpa. Köpkraft är det vårt postmoderna näringsliv oftast utvärderar sina kunder via. Förr i tiden var rikedomen soliditet. Familjer som i generationer byggde företag, hushåll och gods gjorde allt för att spara inför framtida investeringar, i en tid när banksystemet var mer begränsat och indrivningssystemen var av mindre effektiv natur. Det fanns en stolthet i att äga sitt eget utan skuldsättningstyngd.
Brukspatron Per Adolf Tamm i Österby Bruk
Styrkan bakom eget kapital var statusgivande. För 100 år sedan erhöll en industriman respekt för att denne hade många anställda och med självaktning kunde hänvisa till bruksherrgårdens oljemålningar som avbildade stamfäder, vilka tagit de första spadtagen för den kommande svenska industrin – män såsom som friherre Per Adolf Tamm i Österby och industrimannen Göran Göransson i Sandviken.(artikelbilden)
Oljemålningarna påminde herrgårdsgästerna och dagens turister om att ägarskapet och därvia ansvaret var generationsövergripande och således långsiktigt.
Traditionella samhällen har alltid ifrågasatt ränteprincipen
I Andra Moseboken/Exodus 22:25 kan du läsa följande: ”Lånar du penningar åt någon fattig hos dig bland mitt folk, så skall du icke handla mot honom såsom en ockrare; I skolen icke pålägga honom någon ränta.”
Fram tills renässansen vände sig katolska kyrkan emot ränteverksamhet. Den som tog emot ränta betraktades som kättare och fick inte ta nattvarden eller begravas i vigd jord.
Även inom traditionell islam förespråkas förbud mot ränta, enligt Koranen, 2: 275–280, 3:130, 30:39, och tankegodset efterlevs till stor del i den radikalare muslimska världen. Räntekritik har därpå funnits utanför de stora världsreligionerna. Inom brahmanism, som var utbredd i Indien innan Buddha spred sin lära, fanns en skepsis mot räntebärande aktiviteter.
Sir Roger Scruton: By Pete Helme – http://www.rogerscruton.com, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=53959002
Av allt att döma har aversion mot penningutlåning varit ett uråldrigt koncept. Detta koncept borde vi ha uppvisat försiktighetsprincip gentemot.
Jag citerar den brittiske filosofiprofessorn Sir Roger Scruton för att närmare exemplifiera konservatismens argumentation.
”Traditions are answer that have been discovered to enduring questions.”
Återställ ekonomisk stabilitet – fördelarna
Vår ekonomi måste fokusera på reala värden och uppbyggandet av styrka samt expansion i stabil och långsam takt. Hela idén med räntor och lån är att hantera en kostnad, med pengar som du inte förfogar över i nuet, pengar som återbetala till långivaren i framtiden, plus ett pris för lånade pengar, dvs räntan.
Det finns givetvis resursallokeringsvinster när investeringar som gynnar oss alla kan genomföras, för att någon lånar ut ifrån ackumulerat kapital till en aktör med förmåga/kompetens men saknar eget kapital till att utveckla vårt samhälle, näringsliv eller dylikt.
Risken är emellertid att människor inte sparar långsiktig i och med att kortsiktig likviditet blir allt för lättillgänglig, även för slösaktig konsumtion. Soliditeten undergrävs följaktligen och landets och hushållens ekonomier blir mer störningskänsliga.
Även företag idag tänker kortsiktigt när många små aktieägare enbart bryr sig om kvartalsrapporterna och hur detta påverkar deras börsportfölj. De säljer innehav vid varje kurstrendsförändring, vilket gör att många inte vill äga företag över generationer – genom ur och skur. Flertalet små aktieägare innebär att ingen av dessa tar ansvar för helheten.
Idag är status likviditet, att kunna köpa saker som ger snabb avkastning eller kortsiktig statushöjning. Därmed väljer ibland företag och familjer att inte genomföra de långsiktiga investeringar som behövs för att basindustrin ska kunna bli stark igen, som under den era när företag såsom SSAB. LM Ericson och SKF formade en guldålder inom svensk ekonomi.
När ägarskapet blir stark samt koncentrerat och ärvs från generation till generation är huvudmannen mer benägen att satsa på någonting som dess barn och barnbarn får ärva, i stället för att sälja aktier, belåna och köper saker som ska tillfredsställa i bara nuet. Soliditeten behöver vara basen i vårt ekonomiska tänk. Vi behöver bygga ”huset på klippan” som det står i bibeln, Matt 7:24-27.
Trots flera ekonomiska kriser bakom oss har hushållens bolåneskuldsättning haft en årlig tillväxt på 7,1 procent, enligt statistiska centralbyråns rapport, från 2017. Dessutom tilltog konsumtionslånen och nådde 2018 nivåer som strax innan finanskrisen 2008. Dessa lån höjer låntagarnas ekonomiska risker då de köper produkter vars värde kraftigt minskar när produkterna lämnar butik.
Den totala skuldsättningsökningen höjer risknivån i ekonomin avsevärt. År 2017 påpekade Claes Hemberg, sparekonom på Avanza, att de personliga konkurserna kommer öka, som kommentar till Aftonbladet/Inizio mätning, som påvisade att 20 % av hushållen enbart klarade av en räntehöjning på max 1 000 kr i månaden. Därefter kom coronakrisen.
Men situationen har bara förvärrats, trots att kriserna borde ha fått de flesta att vara mer sparsamma.
”Hushållens skuldsättning fortsätter att accelerera. Belåningstakten är den högsta sedan sommaren 2018. Skulderna borde bli en valfråga 2022, men det kommer de inte att bli.” skriver Åke Nilsson, kommentator på Di.se, i september 2021.
Förändring behövs
Tyvärr speglar utvecklingen det postmoderna samhällets kortsiktiga mindsettt, en mindsett som behöver brytas. Rikedom kan inte längre definieras utifrån vad människan kan köpa, utan i stället utifrån den finansiella trygghet och stabilitet ett hushåll, ett gods eller ett företag förfogar över.
För att återfå en stabil ekonomi erfordras inte enbart amorteringskrav. Gamla värderingar behöver återkomma inom ekonomins sfär – värderingar där soliditet och goda marginaler får ett högt socialt värde för individen, hushållen och därpå för hela samhället. Hushållen och samhället behöver i allt större utsträckning investera i värderingar, produkter och tjänster som manifesterar försiktighet och ett förvaltarskap inför framtida generationer, med respekt för vad tidigare generationer byggt upp via starkt och långsiktigt ägarskap.
