Kyrkovalsintervju med Urban Larsson (AfS) – Moralen– Folkkyrkan – Batikhäxorna
Den bereste kulturvetaren bördig från Östergötland
Kyrkovalet närmar sig med stormsteg. Urban Larsson kandiderar åt Alternativ för Sverige i Linköpings stift och Svenska Morgonbladet kontaktar honom för att fördjupa oss kring hur han ser på kyrkans förfall.
”Jag tillhör den äldre generationen från ett helt annat samhälle” poängterar han tidigt under vår intervju.
Urban föddes 1961 i Vadstena där han även gick i grundskolan. Hans gymnasiala utbildning genomfördes i östgötaorten Motala. ”Sen har jag gått kulturvetarlinjen på Lunds universitet med en kompletterande utbildning i arkivvetenskap vid Härnösand, Mitthögskolan”.
Urban arbetade inom den svenska tillverkningsindustrin och minns när Sverige blomstrade, ekonomiskt och moraliskt, innan 1990-talets politiker öppnade upp för alltmer oplanerad invandring och en åtskillnad mellan kyrka och stat.
Han har en lång bakgrund inom den nordiska kyrkan, däribland som kyrkvaktmästare i Danmark, vid Albertlunds församling, och sedermera i Vadstena. I Danmark bodde han i 11 år och fick uppleva en konservativ kyrkokultur där människor vågade tala öppet om samhällsproblemen. Han mins väl den danska kyrkoatmosfären som var inbjudande och erbjöd kyrkoträffar med gemenskapen och samkväm i Köpenhamn på 1980-talet. De kunde bjuda in till våffelkvällar med musik, där god stämning skapades. Det var så i Sveriges i kyrkor på 1970–80-talet, menar Urban Larsson.
Han har även gjort insatser i svensk turistnäring och fått en förkärlek för vårt kulturarv på många plan. Numera är han arkivarie i Finspångs kommun.
”Jag har varit Gudstjänstvärd ett antal år i Vadstena församlingar.” Han berättar för oss hur han upplevt samtliga högtider och samtliga helgdagar i Svenska kyrkan.
Varför kandiderar du för AfS i årets kyrkoval, blir vår första mer riktade fråga.
Han berättar att han gick med i afs 2020. Han medger att han i valet 2018 röstade på SD. Urban hade ingen aning om att Alternativ för Sverige existerade då. ”Fick reda på det av en händelse via Youtube när jag såg valkampanjen och torgmötena i efterhand”. Han fattade snabbt tycke för partiet.
Hur ska AfS rädda den svenska kyrkan?
”Återvandring”, tar han bland annat upp. Den mängd muslimer som migrerat hit är ett hot mot ”vår kultur och en stark kristen identitet”, poängterar han distinkt för oss. ”För att våga göra någonting åt detta behöver korruptionen i Sverige och i kyrkan tas i tur med”, vilket han menar att partiet vill.
Hur anser du att kyrkan har förfallit?
Antje Jackelen och Afs Partiledare Gustav Kasselstrand By Magnus Aronson / IKON – http://www.mynewsdesk.com/se/svenska_kyrkan/images/biskop-antje-jackelen-233425, CC BY 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=44811456 / Bild på Kasselstrand © AFS
”Jag tycker att det är skrämmande så som det utvecklat sig…det har blivit så politiserat…och det har blivit politiserat på ett felaktigt sätt”. Han skildrar de vänsterkrafter och liberala trender som smittat kyrkan de senaste decennierna.
Han ser det som ytterst problematisk att kyrkan gömmer flyktingar som fått utvisningsbeslut när många av dessa de facto är muslimer och vars blotta närvaro i Sverige underminera vår kristna kultur.
Därpå nämner han ”All denna miljöhysteri”, som kyrkan jobbar för som inte har förankrad i bekännelseskrifterna.
För honom är det traditionella äktenskapet och könsrollerna är självklarhet och det är sådana frågor som kyrkan borde stå upp för i samhällsdebatten.
”Jag såg en bild ifrån Skara domkyrka med HBTQ färger, jag tycker att det har spårat ur fullständigt”, markerar han.
Hur ska vi återskapa en folkkyrka? Tar vi upp som nästa ämne med AfS kandidaten.
”Den vanliga hederliga svenska medborgaren känner att kyrkan inte är till för dem längre, kyrkan är bara till för miljöaktivister, HBTQ-folk och migrationspolitisk”
Urban Larsson tror att det är därför folk inte går till kyrkan vilket gör att en bred folkkyrka inte kan återställas förrän kyrkan blir mer inriktad på de behov som finns hos utsatta, barnfamiljer och vanligt folk i Sverige.
”Vänstervridningen av kyrkan är en stor bidragande anledning till att en miljon människor lämnat kyrkan…biskoparna bryr sig inte att folket lämnar, de har en egen agenda”, konstaterar han. De verkar vilja ”flirta med islamister”.
När Urban konfirmerade sig ” var prästen en person som ingav respekt”, förklarar han inlevelsefullt. Då kan folk vara beredda att komma till kyrkan.
”Prästerna på gräsrotsnivå har nog rätt vettiga värderingar även idag. Men biskoparna och en del vänstersinnade präster går det inte att känna respekt för längre”, säger han.
Vårdas kyrkobyggnaderna på ett optimalt vis idag?
”Nej nej nej…Församlingarna har blivit större”, markerar han. Det finns 15 kyrkor i Borensbergs församling där han bor i Motala. Urban berättar hur Gudtjänstverksamheten flytta runt till olika kyrkor vilket gör att visa kyrkobyggnader står tomma under stora delar av året. Temperaturen sänks då för att hålla budget och dylikt, förklarar han.
CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=42545
Men skapar man ”temperaturväxlingar i gamla kyrkorum som byggdes i förgången tid” tar de skada.
Flera kyrkolokaler står tomma i hans hemförsamling under de kallaste av juletider i stället för att fyllas upp med kristen gemenskap och värme.
”Rädd för att det leder till förfall”, konstaterar han sorgset.
”Svenska kyrkans pengar ska användas i Sverige, för bland annat underhåll av våra kulturbyggnader”. Han säger bestämt att pengarna ifrån kyrkans skattsedel inte får skickas till utlandet.
Vilka är det största hoten mot en traditionell kyrkan i Sverige?
”Det multikulturella fenomenet är ett hot då elever ifrån andra länder bli kränkta av skolavslutningar i kyrkan. Det blev värre när kyrkan skildes från staten för då var kristendomen som statsreligion inte en självklarhet för vårt samhälle. Förr var det en självklarhet”.
Vissa församlingar på landsbygden håller det mångkulturella borta. Där är fortfarande kyrkan en del av skolan, skildrar han.
När Urban var yngre samlades alla ungdomar i aulan så att kyrkoherden kunde göra reklam för konfirmationen och alla fick en lapp på vägen ut som de skulle ta med hem.
”Kyrkan har blivit som vilken källarförsamling som helst i och med åtskillnad mellan kyrka och stat.” En gång i tiden hade statskyrkan en tydlig högre status en tungotalande ”hysteri” i frikyrkan. Statskyrkan representerade basen i svensk kristendom och detta måste återställas, säger Urban därpå.
”De som arbetar i församlingar idag är plus 75…det finns ingen återväxt”. Vi är här för att flera generationer inte fostrats in i kyrkan via skolan och konfirmationen, sedan 68-rörelsen bedömer han.
Traditionella äktenskapet
Urban anser att ”två män eller kvinnor inte ska gifta sig med varandra men kyrkan präster gör det med glädje”.
Kyrkan ska inte vara en ”förlängd arm” för HBTQ-rörelsen. Det står klart och tydligt i bekännelseskrifterna att äktenskapet är mellan kvinna och man.
Urban ser det som ytterst problematisk att allting vi lever i ett samhälle där” allting är acceptabelt.”
”Man ska inte kunna gifta sig flera gånger i kyrkan”. Man gifter sig för att det ska hålla.
”Kyrkan skulle behöva mer in i debatten, gällande äktenskap och moral. ”En uppsträckning behövs när det handlar om moralfrågor” ”i stället för att hålla på med ”tramsa som Greta hysteri”
På tiden när han växte upp på 60-talet, skulle aldrig samhälle och kyrkan acceptera att ”batikhäxor” drog runt med afghanska män. I våra diskussioner med honom konstaterar vi att sådant beteende hade resulterat i uppsägning och social stigmatisering innan 68-rörelsen.
Av Jeff Belmonte från Cuiabá, Brazil – Flickr, CC BY 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=1193923
Kyrkans traditionella roll i samhället är viktig, menar han, och AfS ska möjliggöra ” att Sverige kan vända den här utvecklingen”
Han poängterar slutligen att det finns präster som fortfarande står upp för sann kristendom. Det är biskoppsväldet som framför allt smittats ner utav socialistiska och liberala krafter.
Av allt att döma är en röst på Urban Larsson en röst på en kyrka som står upp för traditionellare värderingar och konservativa normbeteenden hos människor.
