Prenumerera
Prenumerera
Kyrkoval med Kasselstrand - AfS - Alternativ för Sverige - kyrkoval - ta tillbaka kyrkan
© Gustav Kasselstrand Bilden från Storkyrkan; Av Holger.Ellgaard - Eget arbete, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=14668823

Kyrkoval med Kasselstrand – När Islam, Socialdemokrati och HBTQ tog över

1: a reportaget i vår intervjuserie med nationalistledaren Gustav Kasselstrand.

Häromveckan skrev Kyrkans Tidning att Alternativ för Sverige (AfS) skulle kandidera till Kyrkomötet med ambition ” att stoppa moskéer och HBTQ-frågor” i kyrkan. Artikeln toppade listan på för mest lästa artiklar på den tidskriftens hemsida i nästan en vecka, vilket tyder för ett stort intresse för detta nya politiska nationalistfenomen, AfS.

Svenska Morgonbladet valde därmed att kontakta partiledaren, Gustav Kasselstrand, för en närmade fördjupning kring partiets tankar beträffande kyrkan och hur den har utvecklats under efterkrigstiden.

”Den svenska kyrkan utsattes för en attack från och med 60-talet”, berättar Gustav för oss. ”Socialdemokratin ville göra den röda ideologin till den trygghet som människor förlitade sig på.” Men för att genomföra planen behövde den socialdemokratiska rörelsen krossa ” familjen, kyrkan och nationen. Ett folk som identifierar sig med dessa gör det svårare för Socialdemokraterna att genomdriva sitt socialistiska samhälle.”

Familjen, kyrkan och nationen skapade en hållbar och stabil kultur som byggde på de kristna värderingarna, såsom familj, självständig nation och tradition. På så vis formades den kyrka som arbetade för det svenska folket och den stabila etniskt homogena nationen.”

Kyrkoval AfS

Målning av Eva Bonnier, ”Midsommar”, svensk porträttmålare, verksam under 1800-talets senaste hälft. Bilden faller under Public Domain

 

I kyrkans fall handlade det till skillnad från i Sovjet inte om att riva dem eller förbjuda religionen, utan om att ta över kyrkan inifrån och orientera den bort från tro och tradition – till att i stället bli Socialdemokraternas eget politiska maktverktyg, förklarar Kasselstrand.

Vi på Morgonbladet vill närmare bestämt förstå vilka krafter som AfS anser infiltrerade kyrkan och frågar Gustav vilka han bedömer ligger bakom denna radikala förändring och vänsterförskjutning som kyrkan alltmer tycks göra.

”Jag vill nog hävda att den 68-våg som då infiltrerade kyrkan, var utpräglat vänster ”, konstaterar han eftertänksamt.  ”Idag har 68-vänsterns idéer även fått fäste hos liberaler”.

AfS partiledare har läst docenten i idéhistorias, Johan Sundéns, bok 68-kyrkan, där författaren skildrar hur en liten grupp aktivister nyttjade tidsandan för att infiltrera och förändra en kyrka inifrån. Boken skildrar hur ett DDR vurm sakteligen hade krupit in i dessa socialistiska led och resulterade i ett anfall mot kyrkan utifrån kulturkritiks och marxistisk teori.

”Det var marxister och socialister som efter andra världskriget ville använda kyrkan som en propagandaapparat” Men de insåg snart att kyrkans präster till stor del hyste respekt för borgerliga och konservativa politiker, bedömer Kasselstrand efter att han läst och noggrant reflekterat kring Sundéns bok.

Därför arbetade SAP för att kyrkan alltmer skulle bli partipolitisk styrd under efterkrigstiden – för att ”avväpna” den teologiska kompetensen och traditionen, berättar Gustav. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet hade ofta egen majoritet hos den svenska valmanskåren vid den tidpunkten vilket gjorde dem väldigt starka i en kyrka som var statligt sammankopplad. Idag är emellertid prästkåren vänsterfärgad efter all påverkan.

Den successiva nedbrytningen av kyrkan har resulterat i att många lämnat den Svenska kyrkan. Gustav framhåller att allt fler svenskar inte längre känner att Svenska kyrkan är en folkkyrka vars ledning prioritera den själavård som många skulle behövas. Kasselstrand tror att svensken skulle återvända till kyrkan om den var mer fokuserad på trons kärnvärden samt nationen och moral, samtidigt som avgiften kraftigt sänktes. ”Alternativ för Sverige anser att detta är fullt möjligt att sänka kyrkoskatten om Svenska Kyrkan kapar onödig administration och projekt kring exempelvis invandring”, markerar Gustav bestämt.

Denna nedbrytningsprocess har idag resulterad i en prästkår meden kulturmarxistisk prägel, enligt AfS partiledare. ”Härav prioriterar kyrkan invandringsfrågan, HBTQ-aktivism och andra fenomen som bryter ner det traditionella Sverige. ”Vi ser även att kyrkan rent teologiskt försöker närma sig islam med ekumeniska projekt ditåt.” Att se ärkebiskop Jakelén mysa i SVT:s soffa med en imam under påsken är ett konkret uttryck för detta, markerar han distinkt.

”Kyrkan värnar inte längre den svenska historia som kristendomen varit med och format samt formats utav.” Kyrkan värnar därmed inte längre om och aktivt driver på för familjebildning, där gemenskap och barnafödande står högre i prioritering än den individualism som idag leder till skilsmässor och lågt inhemskt barnafödande i Sverige.

Av Frankie Fouganthin – Eget arbete, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=17569877

Gustav talar därpå varmt om den lutherska traditionen. Han menar att det finns en missuppfattning runtom i samhället, framför allt hos nationalister och konservativa, om ” att lutherska kyrkor är politiska korrekta.” Men han poängterar att ”det finns stöd hos både katolska, ortodoxa och lutherska traditioner till att inte vara det. ”

”Lutherdomen är inte mer politisk korrekt än annan kristendom.” Luther själv vägrade backa för det katolska etablissemanget och sade ” Jag står här och kan icke annat”, förklarar Kasselstrand. Men den lutherska kyrkan har ofta varit en statskyrka och har därmed blivit kapad i större utsträckning.  ”Under den 500-åriga period som den svenska kyrkan varit protestantisk är det bara under en liten period, de sista årtiondena, som den försvarat liberala, socialistiska och postmoderna ideal, såsom massinvandring av andra kulturer och HBTQ-äktenskap. Under all annan tid har den varit traditionellt kristen.”

AfS har som ambition att kyrkan ska följa bibeln och dessutom vara trogen sina egna bekännelseskrifter.

Konsekvenserna av vänsterkyrkan

”När kyrkans andliga djup bröts ner börjar människor alltmer överge tron på gud, familjen, nationen.  Det vill säga att de slutade tror på de komponenter som stärker nation och familj, i goda och dåliga tider. I stället började folk tro på politiska massprojekt, sociala experiment, och HBTQ och mångkultur som en ny region”.

Låt oss Jämför mot sovjetunionen, säger Gustav…

”Där gick den kommunistiska makten in i kyrkan och förbjöd gudstjänster. Detta resulterade snarare i en konservativa och kristen revolution nu efter sovjetunionens fall. ”Det kristna budskapets styrka verkar till och med växa, om än i det fördolda, när kyrkan förföljs, poängterar Kasselstrand.

Men när Ärkebiskop Antje Jakelén drar på sig prästkragen, trots att hon i grunden är vänsterlakej, blir det mycket svårare att få alla till att förstå att hon vill kyrkan illa, paradoxalt nog, säger han med bestämdhet.  ”Vi har kvar kyrkan men inte kristendomen”, menar AfS partiledaren.

Biskop - Imam - Påsk - AfS

Ärkebiskopen oh Imam på >TV/Av Magnus Aronson / IKON – http://www.mynewsdesk.com/se/svenska_kyrkan/images/biskop-antje-jackelen-233425, CC BY 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=44811456 / © SVT(bild på iman)

Kyrkan fick oss en gång i tiden att tro på någonting större än oss själva. ” Gud, idén om en högre mening än oss som individer, är grundkonceptet som sen speglar av sig i de uppoffringar vi gjorde för vårt land, vår familj.” förklarar Gustav. Kyrkan står hellre upp för asylfuskare idag.

Vi talar om den kvinnliga präst, 55 år, ifrån Lidingö som står åtalad vid Gävle tingsrätt för att ha smugglat ut en ung afghansk man ifrån migrationsverkets förvar. Mannen som var 20 år gammal skulle utvisas. Svenska Morgonbladet skildrade händelsen i

Kvinnliga prästen som står åtalad för att ha smugglat ut denna man ifrån migrationsverkets förvar i Gävle.

februari.

Vi på redaktionen kan avslutningsvis konstatera att AfS har en djupare och genomtänkt tanke bakom sin ambition om att ta plats i kyrkomötet. Kritiken är förankrad i den historiska process som finns kring Svenska kyrkans historia. Partiet talar om en folkkyrka som den kyrka som skapats för just vårt land, en tanke som Gustav Wasa tydligt hade vid reformationsriksdagen i Västerås 1527, när han skilde Sveriges kyrka ifrån Vatikanen.