Svenska Morgonbladet möter Filip Sjöström – Demokratikämpen som ifrågasätter restriktionerna och den ”åsiktskorridor” som Corona har medfört

Filip Sjöström har blivit känd för allmänheten som den unge entreprenören som vågade ifrågasätta det etablissemang som vi idag vidmakthåller coronarestriktionerna.

Svenska Morgonbladet får kontakt med honom efter tusenmannamarschen för att förstå hur han ser på den rådande situationen i landet.

”Tusen mannamarschen för frihet och sanning” hölls lördagen den 6 mars i Stockholm 2021. Evenemanget hade lanserats ett tag innan via facebook och fick onekligen alla den uppmärksamhet som han hade tänkt sig.

Filip hade kontaktat dialogpolisen 4 veckor innan demonstrationen.  Hans ambition var att i kommunikation med dessa hitta lösningar för att genomföra arrangemanget som han, såsom många andra, ser som en viktig del av den svenska demokratin.

Filip kände snarare att polisen enbart ville informera om att demonstrationen inte fick bli av och fiska uppgifter ifrån honom för att planera deras motoffensiv. Redan här såg han de första problemen och anser att polismyndigheten har ett stort ansvar kring att allting urartade.

När hans coronaskepsism föddes

Filip insåg att någonting var fel när de första coronavarningarna kom våren 2020. Han kände redan då att hysterin var överdriven bland sina vänner och bland folk i största allmänhet.

Han kunde dock inte på direkten sätta fingret på någonting men kände djupt inom sig att någonting var olustigt. Han började försöka förstå och lyssna in samt prata med vänner som dök ner i ”kaninhålet av konspirationsteorier”.

Han kan än idag konstatera att han inte har svar på alla sina egna frågor; Men han kunde slutligen konstatera att…

”jag ser att det inte finns någon pandemi…för i statistiken ser vi ingen ökad sjukvårdsbelastning”. Han ser det som olustigt att myndigheterna försöker få det att framstå som att en farsot härjar.

En liten uppgång i dödsstatistiken fanns visserligen i mars och april 2020 men dödstalen är trots detta för låga för att sammankopplas med ett pandemibegrepp. Filip funderar dessutom på om det inte var dold aktiv dödshjälp på våra äldreboenden som står för de ökade dödstalen, som förklaras bort med pandemin.

”Varför säger vården att de är belastade?” fråga vi honom. ”Media älskar detta och hittar människor som vill klaga och ta på sig offerrollen.”, konstaterar han.

”Kan det vara neddragningar som skapar problemen inom vården?” frågar vi därpå. Filip är inne på det spåret. ”IVA platser har nedmonterats i många år”, säger han, ”Sverige har en grundbrist på kapacitet som kan ha orsakat en viss överbelastning som personalen känner av”.

Syn på restriktioner.

Sjöström ser att restriktioner skadar folk i Sverige och ”miljontals världen över”. De blir omoraliska, menar han.

Han anser att det snarare är restriktioner som folk dör av. Framför allt tredje världen drabbas hårt av denna lågkonjunktur. Filip talar dessutom om alla barn och ungdomar som tvingas växa upp i en tid när ”vi inte kramas…ingen närhet…vi bli omänskliga” Det kan ”sätta spår i resten av dessa ungdomar och barns liv”. Psykisk ohälsa sprider sig och han talar om den stora delen vanliga människor som är småföretagare vars livsverk nu gå under. Stödet till företagen håller på att tas bort medan restriktionerna är hårdare än någonsin, konstaterar han.

Filip tänker mycket på varför vi hamnade där. Han känner sig inte säkert nog att påstå att det finns organiserade maktfaktorer bakom den obefogade rädsla som har piskats upp. Men han är övertygad om att ”en slags elit vinner på detta över tid” av att ett ” kontrollsamhälle formas.”

Allt kan dessutom inte handla om vacciner, konstaterar han, vi måste börja jobba på vår hälsa och inte helt förlita oss på staten och sjukvården.

Demonstrationen

Att polisen inte kommunicerade med honom var Filips första konstaterande när vi började prata om den faktiska demonstrationen som han höll i den 6 mars i Stockholm. De polisiära myndigheterna var inte öppna för att släppa igenom demonstrationen. Dialogpolisen ville mest få reda på information om arrangemanget när Filip ville ta hjälp av dem till att genomföra allting på ett säkert vis.

”Vi kommer genomföra det, vi kommer vara väldigt många människor” sa han gång på en gång när det började ställa frågor.

Tusenmannamarschen kan ses som början på en rörelse då flera demonstrationer hållits i Sverige även senare under mars i samma tema.

© Roger Ranta

Filip tror att hans initiativ blir startskottet på en rörelse. ”Det är väldigt många i vårt samhälle som inte blir lyssnade på utifrån deras kritik mot allt ifrån 5G till vaccinkritik”. Bristen på debatt är anledningen till att så mång kan samlas i denna motoffensiv, menar han.

Efterspelet har gett ett öppnare samtalsklimat, bedömer Filip. Det har han märkt på både krönikesidor och på sociala medier.

”Annie Lööv säger att det ska öka med restriktioner” Men flera debattsidor ifrågasätter restriktionerna nu.

Maktstrukturen

Vi på Morgonbladet frågar Filip om han tror att den etablerade median är del av den ”maktelit som tjänar på att driva på detta”. Han är osäker men känner att man kan dra ägarkopplingar mellan de stora mediahusen och de stora företagen som verkar tjäna på utvecklingen.

Filip har tappat förtroendet för medierna och deras rapportering. Sen huruvida coronarädslan styrs uppifrån eller inte är svårare att avgöra. Censuren i sociala media och media är så stor och åsiktskorridoren väldigt smal, smalare än tidigare, bedömer han. Varför får man inte diskutera vacciner och 5G, frågar han sig? ”Vad döljer eliten med censuren? Leta där kring censuren för där finns det någon form av sanning”, känner han väldigt starkt.

En av hans hypoteser är att etablerad medierna nyttjar pandemin för att få läsare i en tid när de tappat läsare till den alternativmedia som blivit väldigt stark i Sverige.

 Framtidsdrömmar

Vi talar med Filip om vad han har för framtidsdrömmar med sitt samhällsengagemang.

Min uppgift är att våga lyfta de här ”jobbiga frågorna” och trycka upp dem i ansiktet på makthavarna, säger han med en distinkt övertygelse till oss.

”Har hört i många år att jag borde bli politiker.” berättar han därpå.

”Tycker dock att vi behöver utveckla och inspirera via debatt”. Filip känner inte att politiken är hans stora kall. Han vill hellre vara en aktiv del av den framtida samhällsdebatten.

Filip är kritisk mot sjukvårdssystemet och det finansiella system som inte gynnar den vanliga människan och tror att debatten behöver riktas in mot även dessa strukturer.

”Finanssystemet idag bygger på att vi trycker mer pengar och skuldsättningen ökar. Skulle skuldsättningen minska kraschar hela vår ekonomi med denna uppbyggnad.” Därför är moralen idag mer att spendera än att bygga långsiktig soliditet.

Enligt Filip är det centralbankerna som möjliggör detta i och med att de kontrolleras av mer privata intressen. Federal reserv i USA kontrolleras exempelvis av hemliga intressenter som tjänar på pandemin. Vilka som sitter i deras styrgrupper presenteras inte ens för de amerikanska politikerna. Det är högst troligt att de är sammanbundna med storföretagssfärer på internationell nivå.

Vi trycker för mycket pengar för att upprätthålla systemet, är han slutgiltiga konstaterande. Det är bäddat för krasch.

”Vilka lockar din rörelse?”

Allt fler mår dåligt, fysiskt och psykiskt, säger han tungt. Denna typ av frågor engagerar givetvis den unga generationer som hamnat i kläm med hög arbetslöshet och ett samhälle utan ”förmåga att stötta”.

Väldigt mycket kvinnor ifrågasätter pandemihysterin och det segmentet var väl representerat på demonstrationen och diskussionerna därefter. Kvinnor i just 40–50 års åldern är särskilt vakna kring dessa frågor. Filip tror att de har en starkare kontakta med sin intuition, de känner när någonting inte stämmer.

I början av denna ”pandemi” styrde den disputerade läkaren Anders Tegnell Sveriges strategi och han behandlade detta som en influensa som kanske var lite starkare än vanligt, säger Filip. Han upprätthöll ett lugn och ingen restriktionshets.

Men efter sommaren 2020 tog politikerna över styrningen och då radikaliserades synen.

Filip Sjöström får oss att förstå att denna frågar är betydligt mer komplicerad än vad etablerad media vill påstå. Han vill att Stefan Löfven och våra politiker diskuterar resursbristen i vården i stället för att driva på om striktare restriktioner.