Prenumerera
Prenumerera
Kasselstrand - EU - återhämtningsfonden - coronakris
Av Carl Ridderstråle - Eget arbete, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=73769436 / Av European Parliament from EU - Ursula von der Leyen presents her vision to MEPs, CC BY 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=80450556

Kasselstrand om återhämtningsfonden: Sverige går i ”borgen” för andra länders lån

Sveriges riksdag kommer idag genomföra en omröstning gällande huruvida Sverige ska finansiera EU:s återhämtningsfond eller inte. Det finns en tydlig riksdagsmajoritet för att rösta ja och i denna majoritet ingår bland annat M och KD. Sverigedemokraterna må vara kritiska mot just detta men driver inte längre EU-utträde. Exakt24 bjöd under gårdagen in Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand för att kommentera situationen.

”Den officiella förklaringen från EU det är ju att man vill hjälpa dom europeiska länderna med återhämtning av ekonomin efter coronakrisen” berättade han. Men Kasselstrand har svårt att se varför dessa pengar inte kan användas till en finanspolitisk investering på hemmaplan – från riksdagen till det svenska folket och det svenska näringslivet.

Gustav ser dessutom en dold dagordning bakom EU:s agerande. Officiellt handlar återhämtningssatsningen om att finanspolitiskt vända en lågkonjunktur via EU. Men Gustav menar att ”Den officiella förklaringen är inte den egentliga förklaringen…EU under mycket lång tid har försökt att bli ett imperium”, poängterar han därpå.

Stora förändringar erfordrar oftast ”stora händelser.” EU har därmed använt den ekonomiska krisen för att få länder till att backa upp denna satsning. Unionen kräver exempelvis unionsgemensamma skatter som en del i återbetalningsstrukturen kring lånen. Den överstatliga visionen använder nu denna fond som ett sätt att stärka sitt grepp om medlemsländerna. ”En union som får beskattningsrätt blir ju i praktiken en stat”, markerar Kasselstrand.

Återhämtningsfond - Eu - lånepaket - överstatlighet - Alternativ för Sverige

En tabell som visar att Sverige vanligtvis får väldigt lite stöd ifrån återhämtningsfonden. By Clemens Schmillen – Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=99706994

Under intervju konstaterar han att Sverige kommer få väldigt lite ifrån den här fonden. Däremot kommer kostnaderna att vara skyhöga och sammanbundna med risker.

”Regeringen själva skriver ju i sin budget att den här fonden kommer kosta 148 miljarder kronor under en 30 årsperiod”. Men den kalkylen bygger på att alla länder sköter sin återbetalning, menar Kasselstrand. Ponera ett scenario, säger han, där någon eller några av medlemsländerna inte kan eller via politiska beslut inte vill återbetala. Då måste andra länder täcka upp för detta och då blir Sveriges återbetalningskostnader betydligt högre.

EU kommer initialt ta ett lån på 750 miljarder ifrån globalistiska storbankerna som medlemsstaterna fram till 2050-talet ska återbetala. På så vis binds unionen till det globala kapitalet och Sverige som land kommer bli ”ränteslav” under internationella banker. Bankjättarna har krävt att de olika medlemsländerna ska gå i borgen för varandra för att kunna erbjuda en skälig ränta för lånet.

”Sverige har gått i borgen för andra länders lån”, påpekar Kasselstrand kraftfullt inför dagens riksdagsbeslut. Sveriges riksdag hade kunnat lägga in sitt veto mot återhämtningsfond som kommer riskera svenskt välstånd och svenska pensionspengar.

Tankar ifrån Svenska Morgonbladets ledarsida

En mer traditionell tanke för ekonomisk återhämtning skulle vara att ett lands egen centralbank stimulerar ekonomins tillväxt via penningpolitik. Den alldeles för låga styrräntan som Sverige idag hamnat på gör visserligen detta räntevapen trubbigt. Räntevapnet sätts ur spel då det hade krävts en lite högre räntenivå under högkonjunktur, en räntenivå som Riksbanken sedan sänker för att få den efterföljande lågkonjunkturen att vända.

Men det finns samtidigt ingenting som hindrar Sverige från att pumpa in dessa 150 miljarder i sin egen ekonomi och inte använda EU som kostsam mellanhand och därmed binda sig till dyra räntevillkor och borgensåtaganden.

Krafter på internationell nivå gör allt i sin makt för att försvåra nationens möjlighet att skapa ekonomisk styrka på egen hand. Överstatlighet samt överbelåning försvagar räntevapnet och flyttar alltmer av den finanspolitiska makten till unionens överstatliga järngrepp. Överskuldsättningen är exempelvis en motivator till att länder håller en låg ränta.

https://www.youtube.com/watch?v=FRF6IMRFCMU