
Verklighetsbaserad film: Germanska forntidskopplingar upptäcktes i Båtgrav år 1939 i Sutton Hoe, Storbritannien
The Dig är en nysläppt brittisk film (Januari 2021) vars storyline grundar sig på en verklighetsbaserad roman ifrån 2007, författad av journalisten John Preston.
Filmen gör en social och samtidskulturell djupdykning med utgångspunkt i 1939 års arkeologiska utgrävningar vid gravfältsområdet, Sutton Hoe, i det sydösterliga grevskapet Suffolk i Storbritannien. Sutton Hoe är beläget i utkanten av den lilla hamn – och historiska marknadsstaden, Woodbrige, som i sin tur ligger 13 kilometer ifrån floden Debens mynning. Floden har varit en viktig transportled sedan forntiden och mynnar ut i Nordsjön.
Det är inget sammanträffande att två medeltida gravfält hittats vid, Sutton Hoe, då området samt dess omnejd troligtvis var en handelsnod för 1 500 år sedan. Woodbrige storhetstid som handelscentrum sammanfaller med vikingatiden i Norden. Gravfälten bedöms vara ifrån 500-600-talet e.Kr.
Filmer skildrar hur markägare Edith Pretty anlitar den självlärde ”arkeologen” Basil Brown för att undersöka stora gravhögarna på hennes gods i Sutten Hoe. Edith och hennes man, översten Frank Pretty, hade förvärvad godset på 1920-talet med ambition att undersöka gravområdet. Men Franks, som överlevt flera krigskador, hälsa försämrades av magcancern som tog honom ifrån henne och deras son 1936. Planerna för utgrävning fördröjdes men försvann aldrig.
Änkan Pretty lyft fram sina tankar inför de lärde på Storbritanniens museum. Men kriget var på väg…och de stora institutionerna i Storbritannien ville prioritera helt andra saker i det skedet. Änkan Pretti valde då att på helt egen hand finansiera sin egen utgrävning.
När romarna drog sig tillbaka ifrån de brittiska öarna från ca 410 e.kr, började invandring av de germanska stammarna. Det är full tänkbart att en del av dessa hade nordisk bakgrund. I samklang med de angliska grupperna föddes den så kallade Anglosaxiska kulturen. ”Arkeologen” Basil Brown hade sedan barnsben varit övertygad om att gravfälten på det stora godset skulle ge inblick i just denna kulturyttring. Han blev anlitad av för att leda arbetet och rapporterade direkt till Edith.
Det rådde länge tvivel om hur avancerad den forngermanska och därmed anglosaxiska kulturen var. Trots påbörjade utgrävning i Sutton Hoe försökte museet i Ipswich köpa tillbaka Browns kompetens för att gräva fram en romersk villa som de ville säkra innan andra världskriget bröt ut. Året var nu 1939.
Den brittiska konservatismen har alltid fokuserat på samhällshierarkier, formell utbildning och kultiverad image som avgörande bedömningsgrunder till om någon förtjänade högre social status.
Filmen speglar väl detta synsätt i och med att den romerska villan var högre prioriterad en det germanska stammlivet som museerna såg som underlägsna. Basil Brown mötte en barriär av skepsism från det officiella systemets arkeologer och historiker. Han var som ovan nämnt självlärd och hade avslutat sin formella skolning vid 12 års ålder. Hans fader var bonde och hantverkare och Basil åtnjöt därmed liten om ingen status alls i dåtidens Storbritannien.
När etablissemangets arkeologer fick kännedom om de första fynden vid gravfälten klev British Museum och andra institutioner in och tog över arbetet – med stöd av lagstiftning kring fornfynd. Charles Philips var arkeologen som tog vid och inom kort skull Brown hamna i skymundan när det officiella Storbritannien visade vägen.

Basil Brown (närmast i bild) vid båtgravsfyndet år 1939. By Harold John Phillips – Screen capture of image from home movie, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=14677136
Brown hade dock full support av Edith Pretty under hela utgrävningens förlopp. De brittiska samhällsstrukturerna skulle emellertid ge all ackreditering för arbetet och säkerställande av fynden till Charles Philips då denne i grunden var den utbildade arkeologen med rätt socialt kapital i bagaget. Densamme adlades för sina gärningar inom arkeologin.
Den var lokala aktörer i Woodbrige som kämpade för att Brown åtminstone skulle få en lägre statsmannapension när tiden var inne. Basil Brown dog 1977 utan att ha blivit ihågkommen eller publicerad i några vetenskapliga tidskrifter och utan denna filmatisering hade hans minne troligtvis raderas ur tiden på sikt.
I Sutton Hoe upptäcks en stor båtgrav som troligtvis var en konungagrav. Stora mängder ornament, i guld och silver, samt andra föremål av signifikant värde upptäckes i och runtom denna båtgrav.

By Gernot Keller (Own work)- 2008-05-17-SuttonHoo.jpg – cropped & slightly brightened – 2008-05-17-SuttonHoo.jpgGernot Keller (Own work), CC BY-SA 2.5, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=11741030
Arkeologer har sett tydliga formgivningsmässiga likheter mellan exempelvis krigshjälmarna här och de som upptäckts i Vendel och Vallgärdet längst Fyrisån i Uppland – allt ifrån samma tidsepok.
Enligt visa bedömare är det Kung Rædwald som ligger begraven i Sutton Hoe. Han ska ha varit konung över ett Anglo-saxiskt landområde som troligtvis täckte det vi idag kallar för Norrfolk och Suffolk i Storbritannien. Konungen ska ha varit en av regionens mäktigaste stormän som på 600-talet e.Kr tagit de första stegen för att kristna sina undersåtar.
Forngermansk kultur möter i Sutton Hoe-utgrävningarna de brittiska finsalongerna, i en verklighetsbaserade skildring av en utgrävning som ändrade på hur engelskmännen såg på forngermansk kultur! Den var inte så okultiverad som de först hade trott!

By Own work by the original uploader, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=89057508