Pandemilagen underminerar grundlagens formulering om att ”Riksdagen granskar rikets styrelse och förvaltning”
Pandemilagen var en av gårdagens stora snackisar. Regeringens lagförslag är nu överlämnat till riksdagen som kommer att rösta om propositionen på fredag. Om förslaget går igenom träder lagen i kraft den 10 januari. Flera partier är kritiska till att lagen inte garanterar ersättning till de företag som regeringen får möjlighet att stänga ner eller vars verksamhet kraftigt kan begränsas på ett oförutsägbart vis, rapporterar Sydsvenska Dagbladet.
Begreppet rättsstat, som myntades av den tyske juristen Robert von Mohl, innebär en rättsordning som alltid är förutsägbar”. Enligt samtliga bedömare är pandemilagen, som ska ge regeringen utökade befogenheter, väldigt flexibel och ger Sveriges lagstiftning en auktoritär dimension. Regeringen kommer dessutom inom lagens flexibla ramar kunna agera utan riksdagens granskande veto. På sätt och vis sätts den svenska parlamentarismen ur spel.
Under en presskonferens igår sade Socialminister Lena Hallengren (S) att det blir svårt att införa bestämmelser om ekonomisk ersättning då lagen täcker så pass många olika sektorer.
”Till detta kan läggas att de åtgärder som bemyndigandena ger möjlighet till är mycket differentierade, allt ifrån att en viss typ av verksamhet ska hållas stängd till mindre ingripande åtgärder som till exempel ett krav på att tillhandahålla handdesinfektion”, anser regeringen, enligt TT.
Centerpartiets gruppledare i riksdagen Anders W Jonsson säger att de vill ha tydligare formuleringar kring ersättning till drabbade företagare i lagförslaget. Därpå kräver de att samtliga beslut som regeringen fattar med stöd av denna lag underställs riksdagens granskning, någonting lagförslaget inte tydliggör, rapporterar Sydsvenska Dagbladet.
Det kan visserligen tyckas att regeringsformens formulering ”Riksdagen granskar rikets styrelse och förvaltning” borde stå över en hastigt hopsnickrad lagstiftning. Men då Sverige inte har en fristående författningsdomstol finns det ingen garanti att grundlagens andemening skyddar medborgare och näringsidkare mot övergrepp ifrån staten.
Även Liberalernas Ekonomi-politiske talesperson, Mats Persson, ser orimligheten i att lagen inte garanterar kompensation till drabbade företagare.
”Det är orimligt att företagare går i konkurs, och att anställda blir av med jobbet, på grund av att staten förbjuder verksamheter. Därför måste kompensation ges till företagare”, konstaterar han i en skriftlig kommentar, enligt Sydsvenska Dagbladet.
Jan-Olof Jacke som är VD på svenskt näringsliv delar kritiken och ser det som helt rimligt att kompensation för nedstägning regleras i pandemilagen.
Pandemilagen som föreslås kommer ge regeringen möjlighet att begränsa öppettider samt införa tak för hur många som får vistas i en verksamhets lokaler, exempelvis ett gym eller ett köpcenter. Nedstägning av verksamheter blir också möjliga utifrån godtycke. Kommunerna kommer även få befogenhet att införa restriktioner för näringsidkare. Tidigare lagstiftning har i grunden inte erbjudit makthavarna befogenhet att göra så mycket mer än att ge en del rekommendationer.
Näringsidkare som bryter mot restriktionerna kan bli bötfällda. Det som också blir nytt är att privatpersoner som råkar samlas på offentliga platser i för stora folksamlingar kan komma att bötfällas. Offentliga platser, såsom torg, kan att stängas ner av regeringen med stöd av den tilltänkta lagen.
Inget undantag i lagförslaget garanterar att journalister fritt ska kunna få röra sig på områden och i verksamheter som regeringen stänger, eller i stora folksamlingar, och detta gör det svårare för medierna att granska makthavarnas åtgärder, exempelvis när polisen och demonstranter är oense om demonstrationsrättens heliga ställning i vår demokrati.
