Uppdrag gransknings visade häromdagen en dokumentär som skildrar hur utvisade invandrare blivit kvar i landet. Många skulle utvisas till fängelsestraff i sina hemländer, däribland länder såsom Iran, Marocko, och Ghana. Den nationella transportenheten (NTE) inom kriminalvården ansvarar för att utvisningsresorna blir genomförda. Mellan åren 2016 och 2019 har 81 personer som utvisats tvingats att återvända till Sverige. Länderna som de utvisats till har i många falla inte velat ta tillbaka dem, däribland länder i Afrika. De returnerade fångarna har kostat Sverige 16 miljoner de senaste 4 åren enligt SVT:s Uppdrag Granskning.

– Den absolut vanligaste anledningen är att mottagarlandet inte tar emot personen, säger Johan Mellbring, chef för NTE, till SVT.

Enligt gränspolisen sker vissa utvisningsresor även om det i grunden inte ens finns ID för personer i fråga.

– En del i polisens arbete är ibland att behöva resa med en person för att på plats behöva vidta utredningsåtgärder. Då kan det bli så att man kommer tillbaka, säger Patrik Engström som är enhetschef på gränspolisen till SVT:s Uppdrag granskning.

De svenska kontrollsystem kring invandring är så bristfälligt att personer som döms för brott i vårt land ibland inte ens kan identifiera sig. Enligt SVT:s granskningen började Sverige först kring 2016 bygge upp en ordentlig organisation för just utvisningshantering. Det är högst tänkbart att detta myndighetsutövande hade allvarliga briser innan asylkrisen 2015–2016.

Justitieminister Morgan Johansson (S) vill emellertid påpeka att utvisningar i många falla blir genomförda, menar SVT.

Men ett fall som inte fungerade är fallet kring Mahmoud Reza Beiran ifrån Iran. Han dödes för narkotikabrott 1993. Mahmoud hade fått permanent uppehållstillstånd i Sverige utan att ha kunnat uppvisat adekvata id-handlingar. Men när utvisning tjänstemännen landade i Iran med honom vägrade de iranska myndigheterna ta emot honom, just för att han saknade möjlighet att identifiera sig själv, rapporterar SVT.

– De tog helt enkelt tag i nacken på mig och drog mig till planet, kastade in mig och sa “skicka iväg”, säger Mahmoud Reza Beirani till SVT.

Sedan 1998 har svenska myndigheter försökt att få Mahmouds identitet fastslagen via iranska ambassadens kanaler, dock utan framgång. Idag lever han på socialbidrag i Motala. Dessa uppgifter har bekräftats av Lilane Egnett som är sektionschef på socialtjänsten i den berörda kommunen. Enligt henne är det i enlighet med socialtjänstlagen att Mahmoud får ett försörjningsstöd.

En anledning till att Mahmouds ärende inte gått framåt är helt enkelt att gränspolisen glömt bort honom i 11 år, skriver SVT. Arbetet återupptogs när Mahmoud själv ringde polisen och påpekade situationen.