CC BY-SA 3.0 Oxiq, Nordeas gamla kontor i Umeå

En viktig förklaring till avvecklingsrevolutionen är kundernas egna beteendemönster och hur de har förändrats. Enligt en en rapport ifrån riksbanken ”Så betalar Svenskarna 2019” får läsaren en återblick på hur 2018 års betalningsmönster såg ut och det blir tydligt exakt hur betalningsmarkadnen allt mer har digitaliserats. 2 procent av BNP:s betalningar sker via kontanter medan enbart 8 procent sker via kort.  ”Betalningsmarknaden går igenom stora förändringar som drivits fram av den nya digitala tekniken.” Så står det formulerat i pressmeddelandet om rapporten. Därpå, i samm pressmeddeland, aviserar riksbanken att de utreder möjligheten att ge ut pengar i digital form, dvs en e-krona, i framtiden.

CC BY-SA 4.0 Larsgontiden.

Swishbetalningen och andra mobila betalningslösningar har givetvis varit en bidragande orsak till att kontantbetalningar miskat så kraftigt de senaste åren, skriver di.se Fortsätter denna minskningstakt av kontantanvändning är fysiska pengar en betalform som i princip är bort till 2025.

Det går inte nog att understryka att det finns debattörer som ser risker med ett kontantlöst samhälle. Det kommer finnas samhällsgrupper som får det oerhört svårt att hantera betalningar, exempelvis äldre och barn och här har vi ett demokratiskt problem, menar förre rikspolischefen, tillika Handelshögskoleekonomen, Björn Eriksson i intervju i YLE. Därpå poängterade han att det finns otroliga säkerhetsrisker med ett kontantlöst samhälle om systemhaverier inträffar av olika anledningar.