Av Jorchr - Eget arbete, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=42576789

Riksrevisionen riktar skarp kritik mot försvarets upprusning i en rapport på 60 sidor. Riksrevisionen anser att upprustningssmålen är kraftigt underfinansierade och att det saknas tydlig ekonomistyrning kring pengarna och inköp. Inköp av flygplan och ubåtar tränger exempelvis undan inköp åt armén.

– Armén har i realiteten inte haft möjlighet att uppnå det som riksdag och regering har beslutat om, säger riksrevisor Helena Lindberg, enligt DN.

Det är arméns oförmåga att möte sina mål som gett upphov till rapporten.

Kritiken riktas nu mot politiska beslut enda tillbaka till 2015 och rapporten har nu inlämnats till riksdagen.

Efter Rysslands återtagande av Krim 2014 valde Sverige att lägga om sin försvarspolitik. Efter många år av mestadels fredsinsatser utanför landet skulle Sveriges gränser återigen bli försvarets huvuduppgift. Försvarsanslagen ökade för perioden 2016 till 2020, i enlighet med riksdagsbeslut. Men summorna är att betraktas som alldeles för små, menar riksrevisionen.

Enligt politikernas direktiv skulle armén omorganiseras till två brigader, vilket kan sättas i relation till de 21 brigader som fanns när kalla kriget tog slut 1989.

Problemet är att beslutet beträffande de två brigaderna gav mycket tolkningsutrymme, trots att målet var att det skulle vara krigsdugliga till att aktivt kriga mot annan avancerad krigsmakt.

Material ifrån det internationella uppdraget har inte tillvaratagits på rätt sätt medan en kraftig underfinansiering förelegat. Vilka är två avgörande anledningar till varför armén fortfarande är undermålig, enligt riksrevisionens granskning.