Kyrkovalet närmar sig med stormsteg. Alternativ för Sverige kandiderar och har listor till kyrkomötet vid alla de 13 stiften. Uppsala stift är onekligen av extra intresse då stiftet omfattar den domkyrka som huserar Sveriges ärkebiskopssäte.

Svenska Morgonbladet tar därför kontakt med den kandidat som Alternativ för Sverige har som förstanamn till kyrkomötet från Uppsala stift, Joakim Isheden.

Isheden är Uppsalabo sedan 2009. I grunden är han utbildad ekonom och har även en kandidatexamen i språkvetenskap med tyska som huvudämne. Han arbetar inom spelbranschen sedan 7 år tillbaka.

Det politiska engagemanget väcktes i samband med EU-valet 2009. ”Jag gick på Södra Latin i Stockholm, en känd vänsterskola. Det gjorde att jag matades med politiska idéer hela tiden, de flesta verklighetsfrånvända”. 2010 gick han med i Sverigedemokraterna och aktiverade sig i deras ungdomsförbund.

”Jag lärde känna Gustav Kasselstrand och andra som var aktiva i SDU. Vi har arbetat ihop alltsedan den tiden. Engagemanget trappades snabbt upp och jag var väldigt aktiv i ungdomsförbundet mellan 2010 och 2015, bland annat i rollen som förbundssekreterare”.

Isheden lämnade den Sverigedemokratiska rörelsen när Sverigedemokraternas partiledning genomförde brytningen med ungdomsförbundet 2015. Han var sedan delaktig i uppstarten av Alternativ för Sverige i mars 2018.

 

”Vad gör att du väljer att kandidera i kyrkovalet?” var det första självklara ämnet att fördjupa oss i med honom.

”Jag tror att partiet har en god chans att göra ett väldigt bra val i Uppsala stift. Grundorsaken till att jag ställer upp är att Svenska kyrkan har blivit en intresseorganisation för vänsterfrågor. Jag vill vara en motreaktion mot detta, för det stämmer inte alls överens med visionen jag har om att kyrkan ska vara en folkkyrka där alla svenskar känner sig välkomna. Jag är själv döpt, konfirmerad och gift i Svenska kyrkan.”

Intervjun med Joakim var väldigt personlig och han böjd dessutom på en anekdot som väl speglar den problembild som Alternativ för Sverige målar upp om den forna statskyrkan.

När Joakim och hans fru skulle gifta sig ville de spela den nationalistiska psalmen Fädernas kyrka. Psalmen kom med i 1921 års psalmbok men plockades bort när en ny psalmbok skulle färdigställas till 1986, som ett eftersvall av 1970-talets marxistiska era.

Under planeringsmötet inför bröllopet, mötte de reaktioner, berättar Isheden för oss. ”Personal i Svenska Kyrkan ifrågasatte det valet”.

Alternativ för Sverige - vigselring
Av Photo by Derek Ramsey (Ram-Man) – Egen avfotografering, CC BY-SA 2.5, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=1051815

Joakim bedömer, bland annat utifrån sina personliga erfarenheter, att det finns en ideologisk underton i kyrkans arbete. Han menar att organisationen har utvecklat en kraftig slagsida åt vänster. ”Det finns en önskan att skärma sig ifrån det konservativa och nationella arv som finns inom Svenska kyrkan. Kyrkan ska vara kristen och traditionell. Min kandidatur är ett motengagemang mot alla kulturmarxistiska tendenser och ett engagemang för en kyrka åt hela svenska folket”.

 

”Vad anser du har havererat med dagens kyrka?” tar vi upp som naturlig följdfråga.

”Svenska kyrkan står inte längre upp för sig själv. Man ryggar tillbaka inför och anpassar sig efter den liberala överideologin”. Joakim målar upp en bild av ett progressivt åsiktspaket gällande allt från familjefrågor till invandringspolitik. Han anser att folkets medlemsavgifter behöver gå till annat än denna ”propagandaverksamhet”.

”Kyrkans resurser behöver läggas på basverksamhet och inte på vänsterpropaganda. Kyrkan bör även stå upp för sin egen uppfattning, framför allt teologiskt”, poängterar han därpå.

Ärkebiskop och Imam påsk
© SVT

”Kyrkan idag frångår sin egen kristna identitet och är väldigt relativiserande när det gäller andra trosuppfattningar, huvudsakligen islam”, fortsätter Joakim. ”Svenska kyrkan borde se islam som en stor konkurrent och tydligt ta ställning emot den. I dagsläget är det tvärtom. Ärkebiskopen Antje Jackelén har exempelvis valspråket ”Gud är större”, som förvisso förekommer i Bibeln, men också är en uppenbar vinkning till (och direktöversättning av) muslimernas uttryck ”Allahu akbar”. 

 

”Hur tror du svenska kyrkan skulle kunna vara till nytta för Uppsalaborna?”

”Svenska kyrkan driver många projekt som ligger väldigt långt ifrån vanligt folk. Verksamheten behöver vara mer engagerad i lokalsamhället”, säger Joakim till oss och tillägger eftertänksamt ”kanske inte ha ett globalt engagemang överhuvudtaget”.

Kyrkoavgiften betalas via skattsedeln. Dessa pengar ska, menar han, ”komma befolkningen som finansierar verksamheten till del.

”Jag vill betona att medlemmarnas avgifter inte ska omfördelas till tredje världen”, markerar han.

I Uppsala finns idag områden där kyrkan skulle kunna kliva in på ett tydligare vis. Hemlösheten är där ett så pass stort problem att platserna på härbärgena tog slut mitt under denna vinter, enligt en politiskt oberoende debattartikel i Upsala Nya Tidning. Här skulle kyrkan kunna bistå med en allt större insats än vad den gör idag. Uppsala, liksom landet i övrigt, ser mer kvinnofridsvåld och missbruk i spåren av nedstängningarna. Detta sker i en residensstad som redan är väldigt segregerad, känd för kraftigt ökande brottslighet.  Det finns utsatta svenska familjer så behöver hjälp och även yngre som hamnat långt ifrån arbetsmarknaden i lågkonjunkturen.

Kyrkan behöver tydligt arbeta för den svenska befolkningen i ”församlingarna och pastoraten så att folk märker att kyrkan gör ett arbete för dem”. Joakim bedömer att folk då kommer känna ”sympati med verksamheten” och engagera sig mer.

 

Ungdomar och kyrkan

Joakim berättar att AfS vill se att fler ungdomar konfirmeras via samarbete mellan kyrkan och skolan. ”Skulle Uppsala lyftas av detta?”, frågar vi honom därpå.

”I och med att kristendomen har varit en viktig del av Sveriges historia i tusen år är det naturligt att ungdomar och barn tidigt kommer i kontakt med kyrkans verksamhet. Det skulle stärka känslan av att vi har en gemensam kultur och historia”.

Konfirmation - Svensk - tradition
Av Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=23089536

Alternativ för Sveriges huvudsakliga utgångspunkt är att ett samhälle mår bättre och får en större social stabilitet när dess invånare har en starkare förankring till sitt kulturella arv, kan Svenska Morgonbladet utläsa ifrån partiets övergripande idéprogram.

Joakim Isheden anser att skolavslutningar ska ske i kyrkan så att våra yngre får en positiv bild av kyrkan ifrån tidig ålder och så att de kan få känna att kyrkobesök är förknippat med högtidlighet. ”Folkkyrkan i vår vision är en traditionsbärare och en kulturbärare.” förklarar Joakim.

 ”Det finns ett starkt symbolvärde i att man bokstavligen sitter på samma kyrkbänkar som tidigare generationer svenskar har gjort”. Joakim Isheden

 

Mångkultur – Islam och kyrkans hållning därom

Uppsala moské uppfördes 1995

”Uppsala har en moské, hur bör kyrkan ställa sig till detta? Och det islamska centret i Stenhagen som är på tapeten, hur bör kyrkan agera gällande dessa frågor?” blir problemställningar som vi sedan lyfter fram.”

”Kyrkan bör ta ställning mot nyetablering av islamska fastigheter och verksamheter…det är ganska självklart. Man ska se det som konkurrens”, svarar Isheden.

”Jag vill dock poängtera”, säger han ”att islams framväxt i Sverige snarare är ett symtom än grundproblemet.” Han konstaterar att den efterfrågan som finns på muslimska verksamheter i Uppsala härrör från den mångkulturella samhällssplittringen.

”Sverige har under de senaste 50 åren förändrats på ett sätt som tidigare generationer aldrig hade kunnat föreställa sig. Jag tror att om man fokuserar för mycket på en specifik fastighetstyp och en specifik verksamhet så kan det leda till fokusförskjutning ifrån detta grundproblem”, anser Joakim.

AfS vill även att kyrkan ska underlätta återvandring, berättar Joakim för oss. ”Det blir en humanare lösning för alla parter med återvandringspolitik som omfattar folk som inte velat eller kunnat anpassa sig till Sverige. Även för den enskilda är det bättre och mer humant att återförenas med sina rötter. Svenska kyrkan ska kunna föreslå för utslagna eller missanpassade människor att återvandra till sina hemländer som en social åtgärd. Här tror vi att kyrkan kan spela en roll som den absolut inte har gjort hittills.”

Allt Alternativ för Sverige driver i Kyrkovalet ligger i linje med rikspolitiken, vilket märks genom att partiets huvudfråga återvandringspolitiken förekommer, fastställer Joakim.

”Hela kyrkovalsmanifestet går hand i hand med rikspolitiken”

Svenska Morgonbladets redaktion kan konstatera att AfS förstanamn i Uppsala stift värdesätter det svenska kulturarvet högre än kyrkans internationella engagemang. Vi bedömer att detta väl passar som motvikt i en tid där svenskhet och svensk nationalstyrka undergrävts av en globaliseringsvilja. Denna globaliseringsvilja leder till splittring och en folkkyrka i förfall, en folkkyrka som istället behöver möta de sociala problem som bland annat går att hitta i Uppsala stift.